Ozzy är lite egen.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Inte så lite heller. Blir så full i skratt åt honom när han sitter i soffan och har spanat in något gott och smarrigt som ligger på bordet. I går stod det en äppelskrutt på bordet. Han satt halva eftermiddagen och stirrade blint på den där skrutten, gläffser lite, försöker att skälla på skrutten, hoppar till rätt va det är och hoppas på att om han psykar den tillräckligt länge så kanske skrutten hoppar till honom. Så här har han ju alltid gjort.

Det roliga är att han har börjat göra samma sak mot Inez om hon ligger i babysittern och är arg eller ledsen. Då går han fram och nosar sen sätter han sig en meter i från och börjar psyka henne på samma sätt. Han hoppar lite, gläfser och ser precis lika dum ut som när han försöker få något smarrigt att hoppa till honom från bordet.

Jag undrar vad det är han försöker med. Han kanske tror att hon på det viset kommer att resa sig upp och bli glad eller är det ett försök att få henne tyst, så fort jag tar upp henne ger han sig ju men springer då runt och är jätte lycklig. Precis som när man ska slänga äppelskrutten och han hoppas på att man ska ge den till honom i stället för att slänga den. Det kanske helt enkelt är så att han vill ha min unge ;-)

Ja han ser i alla fall bara för rolig ut när han håller på.

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av mor:

Han försöker inte skälla eller gläfsa- han PRATAR! Håll något gott i en knuten hand och fråga om han kan prata, så skäller han, fast utan röst! Då får man fråga om han kan prata med hög röst, då gör han det. Be Fille visa, han vet hur man gör! Äppelskruttar kan han ägna ett helt liv åt att psyka, men att han gör lika med bebisar, hade jag ingen aning om!

2:a kommentar, skriven , av mor:

Du får passa honom lite- han kanske tror att hon är en marsipangris eller något annat ätbart...

Kommentera inlägget här :