Som första anblick.
publicerat i
Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag var in till stan med Z då vi hade en tid på BUP.
Det skulle göras någon läkarundersökning.
Vi sitter där i vätrummet när tanten doktorn dyker upp.
Grått hår uppsatt i knut, gråa kläder och väldigt ihopsnöpt uppsyn.
" Åh herre gud, hur sjutton ska den där damen kunna nå fram till Z och få något ur honom" tänkte jag skräckslagen.
Vi satte oss ner på hennes rum och började prata. Det kändes väldigt ansträngt till en början och jag tänkte som en äkta närking " DET GÅR ALDRIIIIIG"
Sedan plötsligt vänder hon på en tvärhand och ur hennes mun kommer orden från en jätte mysig och lättsam människa. Mötet gick kanon.
När jag efteråt frågade Z om hur han tyckte det gick så svarade han.
- Jag blev skräckslagen när jag fick se henne. Jag trodde aldrig det skulle gå men åh vad mysig hon var.
Så samtalsämnet hem blev hur snabba vi egentligen är på att döma andra människor bara efter utseendet och det där första intrycket.
För övrigt har jag fixat med klapparna i dag. Letat som en galning efter det jag planerat till huligan Leo men fann det ingenstanns så det gick i stöpet, det får gå ändå.
Nu ska jag ta kvällen och vila mig efter min stressiga dag.
I morgon blir det lugna puckar.
Skönt att det gick bra i slutändan och den där lektionen i att utseende inte spelar roll, den fick ni som bonus liksom :)