Vrede och skolbuss.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Inez är ett väldigt argt barn.
Hon har ett humör som får hennes mors humörsvängningar att kännas harmoniska.
Nu har hon ont någon stanns och jag tror det kan vara tänder så det är illvrål hela tiden.
På dagis är hon världens sötaste och raraste även om hon är väldigt bestämd och gör sin åsikt hörd.

Hemma är hon en pain in the rumpa just nu. När hon blir så där arg och man vill trösta henne så får man inte ta i henne. Hon blir vansinnigt galen, man får inte se på henne eller tala till henne heller när hon blir så där ilsken. Att hon sedan är rena rama råstyrkan underlättar inte. Hon påminner mycket om Filip när han va liten.

Just nu känner jag att det växer ut gråa hår.
Min älsta son Zack försökte jag få tag på idag när jag visste att han slutat skolan.

Vi bor mitt i mot skolan och det tar inte ens en minut för honom att ta sig hem.
Han befann sig i Viby!! Det är ju inte jätte långt här i från men jag vill att han hör av sig om han åker någon stanns.

- Vad sjutton gör du i Viby!!
- Jag satte mig på skolbussen.
- Du behöver inte åka någon skolbuss!
- Nej jag ville se vart den gick och hur långt det gick att komma med den.
- GHAAAAAA!!!!! Hur ska du komma hem.
- Jag åker med *
någons förälder*
- Raka vägen hem.
- Meeen Maaaammaaaa

Känner hur huvudet krymper och håren ändrar färg.

*lyssnar*

DET ÄR TYST!! INEZ SKRIKER INTE!!!

Kommentera inlägget här :