Bantningskur!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Fick ett sms i morse från J.

" Nu får du inte tappa mer vikt på rumpan, det är inte mycket kvar att hålla handen på under natten"

Det är väl så, har minskat 2 storlekar under graviditeten trots att jag äter som en häst tycker jag. Magen växer och allt annat krymper.

Men det lär jag ju vara nöjd med efter bebisen är ute.

J kommer bli GALEN!!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Jag roade mig med att färga håret. Det var ingen dålig färg heller kan jag ju säga!

Slangen och munstycket är lila, mina fötter är lila men det värsta är att halva badrumsgolvet är lila.....
Har skrubbat som en galning men det går inte bort!
Han kommer bli tokig! Måste komma på något fyndigt tills han kommer hem!

Typ: - Se vad slitet golvet måste vara som suger åt sig all färg.....

F*n oxå!

Ge f*n i min tv.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Försöker slappna av framför tv:n.

Det går inge vidare för av någon anledning så byter den kanal hela tiden. Blir galen!
Härom natten vid 03.30 vaknade jag och J av ett ryck. Tv:n stor precis utanför vår sovrumsdörr och något pucko hade gått upp för att titta på tv trodde jag.
Det var inte någon låg volym heller utan det skrålade i hela nedervåningen. Kastade mig ur sängen vansinnig och förberedde jorden utskällning åt den som satt på tv:n.

Ingen där.... Förutom 3 nyvakna och förvirrade hundar.
Men någon hade satt på både tv och boxer och höjt volymen rejält så det är ju knappast hundarna som kommit åt någon knapp!
Bara att stänga av och lägga sig igen måttligt irriterad.

Och nu får jag sitta med tv-dosan i handen för att kunna byta tillbaka där jag var så jag kan fortsätta titta!

Ge f*n i min tv!!!!!!!

Ingen läsning!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
J har rensat den lilla söta datorn. Än så länge har han inte lagt tillbaka alla favoriter och feeds och jag hittar inte mina bloggar jag följer.

Den lilla listan med favvo-bloggar som finns här är bara en bråkdel av allt jag läser.
Det känns lite tomt liksom. Gud vad jag kommer få läsa igen sen.

Funderar......

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Sitter här och lurar på vad det var jag gjorde igår egentligen som gör att det gör så satans ont idag. Jag pysslade med massa bebis kläder och vek och böjde ryggen men jag tog mängder med micropauser så det som skulle ha tagit en halvtimme tog hela kvällen. Så nog tog jag det lugnt alltid. Men lik förbannat har någon klistrat fast en bit spikmatta under varje fot idag och leker med strykjärn över kroppen.

J tjatar om att jag ska ta det lugnt och säga ifrån till barn osv. Han tjatar om att jag ska vila inte bara fysiskt utan även psysiskt. Jag vet naturligtvis allt det där, jag är ju inte dum. Men det är så svårt. Ja inte svårt att säga ifrån till barnen på så vis för det har jag inga problem med och de lyssnar allt som oftast.

Men....... När det är helt tyst och det inte finns några måsten då slappnar jag av och det är då den riktiga smärtan och tröttheten kommer och jag blir helt obrukbar. Därför drar jag mig för att släppa allt även om det är helt fel metod. Det är ju bara ett tecken på hur slut kroppen är egentligen men det är hårt att ta den smällen som kommer och då drar jag hellre ut på det. Jag vet att J bara vill mig väl men ibland vill jag skicka över fibron på honom några månader så han inte bara förstår smärtan utan även hur knäppt man tänker för att undvika smärtan. Nu är ju trots allt min man väldigt förstående och fruktansvärt kärleksfull och respektfull, tack och lov.

Nu har i och för sig de sista 2 veckorna varit riktigt tuffa inte bara på barnfronten utan i största allmänhet med en jävla massa som bara måste göras och man inte kan strunta i. Fredrik tog Leo någon extra dag i veckan så jag fick andas lite och det är jag riktigt tacksam över annars hade inte veckan som varit fungerat, eller jag hade inte fungerat. Och veckan som kommer borde bli mycket lugnare och jag tittar i agendan i alla fall, det ser ut som det finns möjlighet till återhämntning "peppar peppar"

Kanske är dag att göra som J säger och inse att jag trots allt oxå är högravid och även om inte jag vill slappna av så behöver bebisen det. Ja ja jag får väl kapitulera då....

J spekulerar

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Nu börjar vi faktiskt bli lite trötta på den där lilla figuren som ligger i magen.
Hon får ta o komma ut nu för det går inte göra någonting just nu.
Hon den där kan knappt gå än mindre orkar hon göra något för magen påverkar värken.
Nu blev det inte så mycket tid som hon kunde vila på ett barn åkte igår eftermiddag o nästa kommer idag.
Det blev ett dygn med lite vila för henne.
Tyvärr hjälper inte det utan värken blir bara värre.

Vi får se om det kan lindras lite under veckan när alla barn är i skolan.
Det gjorde absolut inget.
Leo har absolut inte varit elak eller tjurig men han har pratat oavbrutet och inte lämnat sin mamma med mer än 2 meter. Hon har inte ens fått gå på toa själv och det tar hårt på hennes psyke just nu.
Igår fick vi faktiskt honom att gå upp på övervåningen o leka på sitt rum. Dom stora grabbarna var där så han vågade gå upp. Det tog hela 8 minuter innan han var här nere o pratade igen.

Nu är det bara några veckor kvar tills det är dags att föda.
Så nästa barnlediga helg ska alla barn bort.
Tyvärr blir det så för frun orkar inte med allt annars.
Fille blir ju kvar men honom ser vi inte röken av, han hjälper snarare till.
Det är inget ont mot barnen men frun måste få ledigt från alla måsten.
Har försökt få henne att inse det sedan i mars.
Nu är det bara några veckor kvar o då kan hon få tid för sig själv.

Inget elakt mot någon part men även vi behöver ha det fritt en stund.

Mindre bra start på dagen!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Fick mig en liten utskällning för att fel kläder ligger i fel gaderober när killarnas tvätt blivit vikt av mig.
Men hallå, 3 st större killar hur lätt är det då att hålla reda på alla kalsonger och tröjor.

Då finns det helt enkelt 3 alternativ.

1. Sluta gnäll och kolla igenom högarna innan ni bär upp dom.
2. Märk era kläder.
3. Tvätta och vik eran tvätt själv helt och hållet och inte bara när ni hjälper till.

Det blev inga mer sura argument sen. Konstigt va.

Den har grejen har jag köpt till K

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
60eec157642bf66a3852e9ecb6eaa7e7.png

Kolla varifrån!

Den har grejen har jag köpt till Kita. Hon skäller väldigt mycket om hon får lust med det och blir då helt blockerad och man får inte kontakt med henne. Med ena knappen blir det en vissling i motagaren och med dom ändå vibrationer av olika styrkor. Helt ofarligt men extremt effektivt märkte jag på en gång. Inte bara vid skall utan oxå vid inkallning. Kanon helt enkelt. Nu undrar jag ju då givetvis om den går att använda på J på något sätt när den inte behövs till hundarna längre. Måste bara komma på hur man gör den lite mer plågsam, typ med kraftiga elstötar eller nåt liknande. Har ni nåt förslag?

Läst forum på familjeliv.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Ja det är precis vad jag har gjort denna eftermiddag. Har inte befunnit mig på den sidan så himla länge men börjar nu förstå vad det är folk förfasar sig om ibland.
Har bläddrat igenom både gamla och nya trådar. Vissa vettiga andra helt absurda, och de absurda leder nog i antal tror jag.

Stötte på en tråd där tjejen lagt upp en bild och frågade vad det var som kommit ut i samband med mens "vad är det här för klump?" Uäck blä! Varför vill man visa sånt. Det finns lätt tider att få till mvc att få för en undersökning i stället.

Då och då dyker det upp trådar där det visas bilder på en kladdig trosa och frågan lyder "Tror ni jag har ägglossning?"
Jag blir då så himla sugen på att slänga ur mig ett svar som:

" Nej det tror jag inte! Jag tror det är resterna sen i går när det var Lördag jämn vecka och kl var 22.15 och du och din man hade myspys mellan lakanen samtidigt som du hoppades på att det skulle vara rätt tid och att det tog sig. Helt enkelt bara restavfall!"

Men snäll och beskedlig som jag är så skriver jag inte såna svar..... Av den enkla anledningen att inte bli avstängd, men jag har god lust!

Graviditetssug.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Jag vill dricka T-röd, bensin, tinner, lacknafta.
Tugga på spritpenna..... Ja vad som hellst som är miljöfarligt. Det luktar ju så gott.

Halstabbletterna försöker jag låta bli att knapra för det säger ju sig själv att man får lite ont i magen..... men det är ju så gott. Det ska vara så där starkt att man inte kan andas knappt och munnen svider av en blandning av kyla och alldeles för mycket vicks blå.

Något annat som oxå luktar himla gott är lukten av källare. Alltså RIKTIG källardoft. Jag skulle kunna bosätta mig i en källare just nu bara för att få andas in luften.
Går jag in i städskrubben så luktar det lite fjuttigt med mijlöfarliga vätskor och går jag in i förådet så lukar det lite lite källare men inte tillräckligt.

Hur kan det lukta så gott, blir alldeles euforisk av bara tanken på hur gott lite T-sprit kan lukta. Så gott att om det inte vore så förbannat farligt så skulle jag doppa tungan i det. Kunde man inte ha fått något normalt sug. Tugga tegelsten, tidningspapper, gräs eller något annat mindre farligt........

Tror minsann att det är lite dåligt med soppa i bilen, får nog åka och tanka tror jag.

Förmiddagen på Herrgården.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Leo har varit ledig från dagis idag så vi tog en liten spontantur till Kristin och Niklas för att fördriva tiden med lite trevligt sällskap och en kopp kaffe.
Väl där blev vi bjudna på både lunch och fika och det smakade riktigt fint. Tack Kristin!

Leo fick håret färgat av K så nu lär han inte vilja tvätta skallen på de närmaste veckorna. Han går här hemma och gluttar i spegeln och kråmar sig och visar alla som kommer hem hur snygg han är.
Hittade en tråd på familjeliv idag som jag fick mig ett rejält skratt åt ang herrgården. Varför är det så roligt att spekulera i saker man inte vet någonting om, kanske för att det går att driva det till vilket vansinne som hellst. Tack och lov verkar det ju finnas en hel del vettiga människor kvar på jorden som inte dömer ut allt och alla för sånt de inte vet.

För övrigt är jag extremt tjock idag och förbannat otyplig. Försöker jag sen skylla på J så säger han bara:
- Så där mycket stoppade faktiskt inte jag in!!

Dags att strypa han snart tror jag. Men först ska han få bota min lilla laptop som jag snodde från honom för den har nog fått svininfluensan och töms på allt viktigt. Men när den är klar då ska han strypas långsamt!

Förlossning och svin-sjukan.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Svininfluensan

BB inför besöksförbud

ÖREBRO
Nu orsakar risken för svininfluensan restriktioner för besök till gravida och nyförlösta inom Örebro läns landsting. Restriktionerna började gälla sent på onsdagseftermiddagen. Endast en anhörig får komma på besök till BB, och om den lilla nyfödda har syskon får de också komma. I övrigt är det besöksförbud. Restriktioner gäller inte bara efter förlossningen, utan under hela vårdkedjan under graviditeten.

Endast en anhörig, inga barn, får vara med vid undersökningar på barnmorskemottagningarna på länets vårdcentraler, på specialistmödravården vid länets sjukhus, på sjukhusens gynekologiska avdelningar och på förlossningsavdelningar. – Vi har diskuterat värdet av restriktioner, och kommit fram till att dessa ska gälla under hela graviditeten, om det ska vara någon mening med dem. För den gravida kvinnan kan det kännas omfattande, men det handlar om att minska smittrisken hela vägen, säger Helena Fadl, mödrahälsovårdsöverläkare vid Örebro läns landsting. Det blir inte tillåtet för den nyförlösta att gå ut i korridorer för att träffa anhöriga eller gå till en kafeteria. – Det är ganska vanligt att man gör så i dag på USÖ. Men det tillåter vi inte nu, säger Helena Fadl.

Hur vanligt är det att det många kommer på besök?
– Det är ganska vanligt.
– Det är också vanligt att barn är med till undersökningar under graviditeten, och även någon som hjälper till att ta hand om barnen, fortsätter hon. Hur farlig är svininfluensan för gravida?
– För gravida finns en ökad risk, även om den är liten, att få lunginflammation och allvarliga komplikationer i samband med det, säger Helena Fadl.

Ett antal av landet landsting har infört restriktioner i samband med graviditeter, men långt ifrån alla.



Ska detta då betyda att jag själv inte kommer få styra över min egen förlossning. Ska ta upp detta med min barnmorska när jag ska dit nästa gång. Jag bestämde tidigt i graviditeten att jag vill ha med mig Mia oxå när jag ska föda. Det känns bättre så. Vet att jag får panik i ett visst skede av förlossningen och att ha haft 2 med mig vid varje förlossning har verkligen hjälpt mig.

Zacks förlossning var jag väldigt ung och hängde väl inte med särskilt mycket på vad som hände. Då hade jag Zacks pappa med och Mamma, och det kändes väldigt bra för både mig och K att hon var med.

Leos förlossning var fruktansvärt psykiskt påfrestande. Trots ett bra stöd så kändes allt så fruktansvärt förnedrande och jag hade lite svårt att ta till mig honom direkt efter tack vare det. Jätte jobbigt var det verkligen. Det fanns stunder under den förlossningen som de hade ganska stora problem med att hålla mig lugn när paniken satte in.

Denna förlossningen har jag verkligen sett fram i mot "givetvis för att bebisen kommer som jag även sett fram i mot de andra gångerna" men oxå för att jag är med mer medveten och inställd på att nu kan jag kanske få det som jag vill ha det " till stor del i alla fall, sen kan det ju alltid hände oförutsedda saker".
Jag har känt mig väldigt trygg i att föda fram tills jag läste detta i NA. Om Mia skulle vara sjuk just då så följer hon ju givetvis inte med, det säger ju sig själv. Det är väl för fan jag som ska trycka ut en unge och det är våran förlossning och det är oxå våran rättighet att styra över den så långt som möjligt. Vi är ju dessutom inte inne och springer på andras rum och jag vet hur jag är, jag kommer inte springa runt på avdelningen utan håller mig på mitt rum tills det är klart. Hur gör dom om jag själv skulle ligga sjuk i influensan när förlossningen sätter igång då? Får jag föda på parkeringen då eller?

Nu kanske jag låter som en hemsk människa men om jag hade varit från somalia och haft lite språksvårigheter så hade jag säkert fått ha med mig hela släkten trots svinsjukan. "jag är inte rasist, bara ironisk"

Jag kommer troligtvis inte föda några fler ungar och vill göra min och J:s upplevelse av förlossningen så bra som möjligt. Sen får folk tycka att jag är hur larvig som hellst som propsar på att ha med mig Mia men ingen vet hur jag känner inför att föda, det finns en del skräck........ eller ganska mycket om jag ska vara ärlig.
Visst det finns massor med bra vårdpersonal där men jag har inget förtroende för dom alls. Det finns orsaker till att jag hellre skulle vilja föda hemma, men den möjligheten finns inte här.

Sen vet jag ju hur jag är. Blir jag rädd så blir jag och får jag då för mig att jag inte ska åka in för att jag är rädd så gör jag det inte heller. Så knäpp kan jag bli när jag föder barn upptäckte jag under den sista förlossningen när jag hotade med att hoppa från fönstret och kläckte ur mig en massa hemskheter. I och för sig var omständigheterna inte de samma då och det påverkade det hela säkert. Men skräcken jag kände då sitter kvar i hela kroppen.

Under hela graviditeten har de snackat om hur bra det är nu mera och hur mycket man får styra själv. Man kan skriva förlossningsbrev och allt möjligt till personalen för att dom ska anpassa sig efter VÅRA önskemål.
Sen ska jag inte ens få välja om jag vill ha en till människa som stöd med mig pga att någon kan bli svin-sjuk.

Det känns inge kul. Jag får prata med barnmorskan om det helt enkelt. Går det inte att lösa så får jag kolla möjligheterna på andra sjukhus!

Fibro-väder!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

http://kinalevin.wordpress.com/
 lade upp lite info på sin blogg som jag kände att det var läge att låna nu när det är fibroväder och allmänt skitont.
Just denna texten tyckte jag skilldrade det ganska bra, inte en massa läkarspråk utan lättförstådd text.

Fibromyalgi symtomen syns inte utanpå. Musklerna ser normal ut, leder är inte deformerade och de flesta FMS-patienter rör sig ganska obehindrat. Smärta är en subjektiv upplevelse, det måste man komma ihåg; hur man upplever den är oerhört individuellt och det finns inga objektiva metoder som gör det möjligt att på läkarmottagningen avgöra om och hur ont en person har.

När man har Fibromyalgi så brukar värken  beskrivas som molande, brännande men ofta också som stickande, skärande, huggande. Beskrivningar som "influensavärk" eller "att någon drar en taggtråd under huden", eller "som besvärliga bett av ettermyror".
Värken flyttar ofta runt i kroppen.

Vanligen känns det  i hela eller större delen av kroppen,en del kan känna värk i den ena kroppshalvan.
Detta är en iakttagelse som i sig starkt talar för att orsaken sitter i hjärnan.
Värken pågår ständigt; väldigt få med Fibromyalgi har någon helt värkfri dag eller timme.
Styrkan varierar, ofta på ett svårförutsägbart sätt. Värken kan öka av en oväntad händelse eller en psykisk påfrestning, men också infektioner, fysiska påfrestningar, rörelser som upprepas, t ex skala potatis, plocka ur diskmaskinen gör att värken ökar.

Att använda händerna och armarna ovanför axlarna, t ex för tandborstning eller kamning, ger mer värk.
På arbetet är det särskilt vid ensidiga arbetsställningar eller vid uppgifter som upprepas,t ex i snabbkassan, framför datorn eller vid ett löpande band, som värken ökar. 
"Lagom" värme lindrar värke i allmänhet tillfälligt. 
Därför står många länge och ofta i duschen; kyla; fukt och drag brukar däremot ge en försämring.
Många känner av vädret, att de kan "spå" väder,väderomslag känns av i kroppen dagar före en förändring. 
Om vädret är instabilt brukar man må sämre, medan besvären lugnar ner sig under ett högtryck, särskilt sommartid. Vid besök i varmare länder mår man ofta betydligt bättre men redan under flygresan hem brukar symtomen bli lika svåra som före utlandsvistelsen.

Försiktig träning i varmbassäng uppleves som lindrande, men de personer som är överrörliga måste se upp så att de inte tar ut sina rörelser för mycket. De kan då få mer värk istället, särskilt under dygnen efter.


Symtom på migrän har ca 1/3.
Huvudvärk, särskilt i nacke-bakhuvud, är ännu vanligare, liksom smärta i eller bakom ögonen.
Smärta i käklederna är också ett problem. 
De allra flesta har särskilt besvärlig värk i nacke-skuldror-axlar.
Smärtor i buken-bäckenet förekommer också ofta.
Värk under fötterna är ett relativt vanligt symtom som gör att en del har svårt att gå även kortare sträckor. Det motverkar då behovet av att motionera t ex att prommenera.


Ständig smärta kan vara en mycket stark signal som inte lämnar en oberörd. Smärtupplevelsen har man tidigare trott beror på skador i muskel- eller andra vävnader, men under 90-talet fann man att det inte var så. Numera råder  i stort sett enighet om att upplevelserna orsakas av att hjärnan blivit smärtöverkänslig och att den feltolkar signaler från hela kroppen: en lätt strykning kan kännas som tusen nålar...
Emellertid finns inget fel i området på kroppen, varifrån signalerna kommer.

Smärtan känns, men finns egentligen inte där!


De läkemedel man använder vid reumatiska sjukdomar, inklusive artros, har dålig effekt vid FMS. Det beror på att sjukdomen inte sitter i muskler, brosk eller leder. Men använder man ändå sådana läkemedel måste man se upp med eventuella biverkningar, speciellt från mag-tarm området.
På senare tid har det kommit andra typer av läkemedel som behandling: Tramadol respektive Lyrica. De påverkar centrala nervsystemet och kan ge FMS-patienter lindring men det är inte ovanligt att de kan ge biverkningar, osm inte är så trevliga...

Informationen hämtad från fibromyalgi.nu

Jaha nu ska vi väl gå och dö oxå!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Nu har både jag och Zack börjat bli rejält förkylda. Det går åt mycket papper i torka-snor-syfte.
Så nu får vi väl svininfluensan och dör knall fall hela högen. Det står ju praktiskt taget i tidningen att man gör det och då måste det ju vara sant eller hur!

Så nu får J köpa med sig munskydd, handsprit, latexhanskar och akutbeställa tamiflu på svartamarknaden så får väl jag och Zack sätta oss i karantän ute i förådet. Kanske borde skriva ett testamente och lägga mina viljor ang begravning i vita arkivet oxå innan jag kolar vippen.

Eller oxå provar jag en alvedon och lite näspray.....

Aaaaarg och lite hormonstinn!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Det är verkligen ingen bra dag idag. Tror att jag för omgivningens skull behöve låsa in mig i en mörk källare och möjligtvis komma fram om några veckor eller så.

Är det något jag verkligen inte klarar av så är det när någon ljuger för mig. Jag blir helt tokig, svart som vit lögn spelar ingen roll. Även såna skitsaker som att ljuga om hur mycket socker man har i kaffet gör mig vrålilsken. Om jag ställer en konkret fråga rent ut vid flera tillfällen och får samma svar hela tiden och sen verkligheten visar sig vara något annat i alla fall "för att typ skona mig eller vad" gör mig mycket mycket arg och besviken! Känner mig lika jävla idiotförklarad varje gång. Jag tar hellre en smäll i ansiktet och en chock på en gång för att sen kunna anpassa mig efter det och försöka lösa sitiationen i stället för att gå runt och fundera på varför saker och ting inte stämmer.

Jag är en människa som har extremt svårt med tilliten. Men får jag ett förtroende för någon så litar jag oxå på den människan till 290%. Men då vill det ju sig till oxå att denna människa ska ha kört med raka rör hela tiden för att det förtroendet ska skapas. En jävla massa små skit grejer som "glöms" bort eller undanhålls för att inte göra mig orolig bidrar INTE till något större förtroende.

Dom smällarna som kan komma nu är ingenting mot de smällarna jag varit med om förr. Jag är inte gjord av glas, jag kan ta saker och ting bara man säger som det är. Säger man inte som det är utan låter mig grubbla och undra varför saker inte stämmer så blir jag en djävul rent ut sagt när det kommer fram..... och fram kommer det alltid.

Handlar det sedan om saker som ekonomi som faktiskt inte bara drabbar en person blir jag ännu argare. Jag kanske inte hade mer än en 2:a i matte och inte är något mattesnille men jag är tame FAN inte en idiot!

Nu ska jag gå ut och sparka på skottkärran. Det var länge sedan jag sparkade på något i ilska, men det behövs nu!

Man sökes!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;



Ja precis som rubriken låter så efterlyser jag en man.
Ja inte till mig för jag har så jag klarar mig ;-) Men det finns en kvinna som efterlyser kanske just dig.

Dock finns det några krav "givetvis det får inte vara för enkelt"
Då kör vi:

Dom lite jobbiga kraven är:

Mellan 20-40 år gammal. "Fick ändra lite på åldern hö hö" 
Du ska vara lugn och stabil.
Hellst ska du ha växt till dig och gått igenom dina processer, blivit vuxen och veta vad du vill och vart du står i livet. Inga konstigheter helt enkelt.
Du ska inte ha några missbruksproblem eller andra större besvär. Du ska kunna vara både vän, stöd, älskare och allt det där som man är som en stabil pojkvän.
Du ska absolut inte vara en människa som man måste ta hand om. "tagit hand om har hon gjort tillräckligt. Dags att någon tar hand om henne för en gångs skull"
Du ska gärna ha intresse för familj och djur.
Barn får inte vara ett problem.

Nu till de lite mer roliga kraven:

Att gilla tatueringar och piercingar är ett + "kan bli lite krångligt annars när du ska se henne naken"
Om du är sexuellt utsvulten gör absolut ingenting, ju mer utsvulten desto bättre. Du får dessutom gärna vara pilsk så gott som jämnt. Du ska klara av en sexuellt krävande kvinna och inte ha någonting i mot lite "konstigheter"
Även om jag skrev att du ska vara lugn och stabil och allt det där så får du ju gärna vara lite halv galen och ha lite crazy idér och inte vara fööööör normal.
Du bör ha en extremt sjuk humor, inte vara kräkmagad och uppskatta äckliga saker.
Du ska klara av att hantera en halvgalen kvinna i värsta hormonsvall och inse att ju mer krävande och hemsk hon kan vara, desto mer älskar du henne.
Lack, platå, klackar, läder, korsetter... alla såna fetisher uppskattas.

Kort och gott: En ängel och djävul i samma lyxförpackning!

Stämmer dessa krav in på dig som man "tror inte hon är så kinkig om du skulle vara kvinna heller för den delen"
Så kan du lämna din intresseanmälan HÄR <----- "Länk"




Ps: Hittade ingen peta-näsan-bild tyvärr....

Förvirrad!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag måste vara den absolut mest förvirrade människan som existerar just nu! Tur jag inte åkte till sjukgymnastigen idag utan dubbelkollade först! Hur farao kan man ta fel på datum så radikalt. Ska ju inte vara där för ens den 15 September. Det är en väldans skillnad.
En sak mindre i planeringen idag tack och lov för det är fullt som det är ändå!

Pissdag!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
En förbannad pissdag rent ut sagt har jag haft idag.

Fick stressa in till specmödravården för min barnmorska misstänkte att jag läckte fostervatten. Så var tack och lov inte fallet utan det berodde på andra hormonella otrevligheter. Hade öppnat mig lite med det var ingen fara och bara att fortsätta ta det lugnt.
Sen har resten av dagen bara gått åt helvete och jag har skavsår i öronen av allt tjat och jag känner mig sönderstressad, fet, ful, äcklig och totalt oduglig.

I morgon skulle jag hellt inte vilja kliva ur sängen men Leo ska vara på dagis i Hallsberg kl 08.00, sjukgymnasten kl: 10, tack och adjö samtal med kuratorn kl 11 "har inget mer att hämta där", handla, hämta Leo 13.00, åka hem, sen ska Zack vara på sin gitarr-lektion kl 15.40 i Hallsberg.

Så nu tänker jag gå och lägga mig och inte tänka ett skit mer på hur jag ska klara av morgondagen.

Bara J om livet.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Som ni vet eller kanske märkt här på bloggen så är Hon den där gravid.
Jag har själv tyckt mig kunnat ana en annan form på hennes mage.
Det är nu tydligen 46 dagar kvar vilket jag faktiskt ser framemot.
Nu ska det ordnas avgjutning av mage o bröst mm.
Vi kan inte vänta förlänge för då hinner hon föda.
Det ska tas nya nakenbilder på henne med stora magen till familjealbumet.
Det är som sagt mycket på g.

Men samtidigt ska det bli skönt att hon ska föda.
Hon är lite otymplig just nu.
När vi sover o hon vänder sig om för att hålla om mig låter det väldigt mycket.
- Aj, helvete, fan osv.
Det är standard ord vid en vändning.
Först kommer fruns ben o arm sen efter en liten stund kommer det en mage o slår mig i ryggen.
Det är lite lättare när hela frun kommer vridandes samtidigt.

Snart kommer det ju vara en stund då benen o armen kommer först o sen duns, duns.
Men det håller ju bara i sig så länge hon ammar.
Vid varje duns får jag väl dessutom mjölk på ryggen.
Vill inte riktigt ha det men det är ju bra skönt när frun håller om mig när vi sover.
Vi håller ju nästan alltid om varandra när vi sover.
Eller så har vi benen ihop slingrade iaf.

Denna kvinna är bra vacker med sin stora mage o jag måste sätta upp studiogrejorna nu till helgen så vi kan fota lite. Vi är ju trotsallt barnlediga.

Boken!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Började att skriva på en bok för ca 1 1/2 år sedan.
Skrev febrilt och det gick bra fram tills Pappa dog, där tog det stopp det gick inte alls att skriva mer.

Nu de senaste veckorna har jag kännt att det är dags fortsätta. Sagt och gjort. Igår satte jag mig ner och skummade igenom det jag skrivit hitills för att känna av hur jag skulle fortsätta.
Jag fick en smärre chock när jag läste igenom allting jag skrivit. Händelser och episoder jag skrivit om är mina, allting är mitt men känslorna och värderingarna stämmer verkligen inte med den personen som jag är idag.

Mycket har hänt det senaste året och mycket har ändrats, jag har förändrats. Att fortsätta skriva där jag slutade skulle vara som att ta in och låta en annan författare fortsätta skriva en bok som handlar om mig och mitt innersta. Händelserna, episoderna och annat är ju det samma, men känslorna och värderingarna kring sånt som hänt är absolut inte det samma.
Det mesta jag skrivit var på något sett expolsivt "om man nu kan utrycka det så" så mycket ilska, så mycket sorg och massor med bitterhet och funderingar om jag verkligen är värd ett bra liv.
Det existerar inte idag. Visst finns det agg mot både mig själv och andra och visst finns det lite måttligt med bittehet oxå men på en annan nivå och med en annan distans. Jag fick en svart-vit nyans när jag läste det jag skrivit om mina egna känslor kring saker och ting och ett analyserande kring mina egna känslor om vad som är normalt och icke som jag idag inte riktigt tycker är riktigt sund.

Samt att jag föraktade mina egna känslor kring saker och ting och såg dessa som lite förbjudna och hade dåligt samvete att jag kände som jag kände. "Om en människa sårar eller skadar en annan människa på något sett så är ju den sårades känslor lika starka även om den som sårat inte anser att det är så farligt. Den sårade har rätten till sina känslor även om den som sårat anser de vara överdrivna."

Det existerar ju inte idag. Jag vet vad jag känner, jag vet varför jag känner det och det är oxå helt okej att känna det för det är min känslor oavsett vad dom bottnar i eller om andra har en annan syn på grunden till dom. Jag anser oxå idag att jag är värd ett bra liv.
Jag har alltid ansett att man inte behöver nöja sig med småsmulor för att man har haft andra förutsättningar än många andra människor. Varför ska man nöja sig med det lilla bara för att man befunnit sig på botten en gång?! Skillnaden är idag att jag kan känna det ända in i själen och jag kan dessutom acceptera att jag faktiskt mår jävligt bra.
Jag måste inte skapa en egen katastrof när jag mår FÖR bra med risk för att andra ska hinna förstöra det före migoch jag åter igen ska bli sviken. Jag mår bra, jag är lycklig och jag njuter av det.

Många som levt hårt "jag ser det ofta" lever i en värld där dom nöjer sig med ett litet halmstå bara för att jämfört med förr så är det här himlen. Jag vägrade nöja mig med det och idag är jag lycklig och känner att jag faktiskt är nöjd även om jag inte har några miljoner eller att jag ofta är ett tacksamt snacka-skit-objekt. Riktigt nöjd ska man nog aldrig bli med risk för att tappa drivkraften men ni fattar väl lite vad jag menar hoppas jag. Jag har slutat att göra saker för alla andra hela tiden som jag gjorde för ett år sedan. För att kunna vara en bra mamma, en tillfredställande fru och en bra vän så måste jag se till mig själv i första hand. För mår inte jag bra, är trygg och är lycklig kan jag ALDRIG forma mina barn till att bli trygga och lyckliga. Om jag inte kan älska mig själv hur ska jag då kunna lära mina familj att älska och respektera sig själva.  Jag har erfarenheter som man inte ska behöva ha men idag är de inte en belastning, de är en erfarenhet och som alla erfarenheter är de bra att ha.

Jag är både lugnare och tryggare i dag, jag vet vem jag är och jag vet vart jag står i både förhållande till mig själv och andra, det är inte längre en fasad utåt och ett osäkert inre.

 Så jag insåg ganska snabbt att om det ska bli någon bok någon gång så är det helt enkelt bara att börja om från början. Och dessutom hoppas på att det inte händer en massa katastrofer på vägen som gör att jag måste börja om på nytt i skrivande ;-)

När jag sen tänkt på detta en stund så blev jag totalt skräckslagen. Blev tvungen att ta upp det med J. Jag frågade han rätt ut om förändringen varit bra eller dålig. Visst visste jag att jag utvecklats som människa väldigt mycket det sista året men inte riktigt SÅ mycket som jag upptäckte när jag läste min text. Naturligtvis blir man ju då lite halv spak. Det betyder ju att man under en väldigt kort tid "ett år är ju trots allt ingen evighet" förändrats även i sin partners ögon och denna kan ju då uppleva det som om man inte alls på något sätt är den person som man blev kär i en gång i tiden. Han lugnade mig dock med att det bara är positivt och att det inte finns något negativt i det hela och jag uppfattade det ändå som om det han faktiskt blev kär i finns kvar! Tack och lov.

Så nu får jag helt enkelt planera för ett nytt upplägg av boken. Dröjer väl ett halvår eller så innan andan faller på igen ;-)

Min fru

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Bara J igen.

Idag ska det röjas o städas av samtliga innan någon får göra något annat.
2 av barnen är redan igång med sina rum.
Den ena städar o den andra tror jag mest håller på o river huset för det låter som om han försöker slå ner stegen till sin säng genom taket på våningen under.
Att det ska kunna låta så mycket av lite städning.

Frun ligger o samlar sina krafter för att komma ur sängen.
Det är inte roligt för henne att ha all den värk som hon har.
Folk kan inte föreställa sig hur jävligt hon har det med värken.
Tur att vi har infört så barnen har sina ansvarsområden som dom sköter.
Alla visste dom ju om det o är glada för att dom får ta sitt ansvar.

Det är ju ett måste för att Hon den där inte ska behöva slita ihjäl sig när J jobbar o grodynglena är i skolan.
Då ska hon kunna ligga på soffan o vila.
Det blir ju en lättnad för henne när hon inte behöver bära runt på magen o känna sig som ett hängbuksvin.
Hon dock ett väldigt vackert sådant då hon ju bara fått mage o bröst.
Bröst hade hon ju iofs innan men i övrigt har hon ju blivit smalare.
Hon var vacker innan o lär ju bli ännu vackrare efter.
En gravid kvinna är dock väldigt sensuell.
Det är något speciellt med gravida.
Framförallt min kvinna.

Det är bra skönt att kunna låta henne ha en sovmorgon eftersom hon inte får det annars.
Det kommer väl bli lite mindre sådant om ett antal veckor då vi har en liten tillsammans.
Men det ska bli väldigt skönt att se hur hon blir lite mindre över magen så hon inte blir så osmidig som hon känner sig. Det är tur att vi bor i huset så det är mera lätthanterat än det var i lägenheten.

Vi är ju riktigt lyckliga här tillsammans.

Så även om hon kanske inte fattar det älskar jag henne så otroligt mycket.
Hon är mitt underbar allt.

Tyst!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
J håller på att lägger barn och jag samlar kraft för att ta mig in i duschen. Att det ska vara så segt att ta sig in förstår jag inte med tanke på hur skönt det är när man väl står där sedan.
Skulle verkligen behöva ta mig in så jag kan ta min verktablett och däcka sen.

Leo har fått sin tuppkam idag som han tjatat om i flera dagar. Det blev lite snett så jag fick chansen att mobba han som styrde klippmaskinen. Jag förstår nu varför han använder vattenpass och laser till allt som ska vara rakt ;-)

Alla barnen var helt färdiga och allmänt odrägliga nu på kvällningen så de lär ha somnat som klubbade oxar där uppe. Fille kom hem och hämtade tandborste för han blir kvar hos tjejen i natt.

Nu blir det duschen och sedan en film.

Fullspäckad dag.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Idag har det verkligen bara gått runt. Svärisarna kom tidigt på förmiddagen och vi satt ner och tog en förmiddagskaffe med dom.

Sen tog svärfar och J med sig alla barn + några till och åkte på rally i grusgropen. Jag och Svärmor satt hemma och mös och pratade i trädgården.
Asta löper så hon fick hålla sig på övervåningen under tiden eftersom Lucky var med. Kita som knappt löpte för mindre än någon månad sedan började blöda direkt Lucky klev innanför grinden. Antagligen har hon väl blivit igångdragen av Asta. Gör ju inget om de löper samtidigt i och för sig, bara skönt om dom gör det så är det klart sen för ett tag framöver.

När karlar och barn kom hem började alla med maten. Pommes, sallad, grillat och kantarellsås. Fin fint serru! Fredrik kom och joinade oss oxå och det blev en lugn och skön men trevlig dag. Jag har nog inte bara ätit för 2 idag, det har nog blivit för en 5-6 stycken.
Nu är jag bra trött kan jag lova och ser fram i mot att alla ungar ligger och vi vuxna får vara i fred en stund. Fille är ute och kommer hem i natt någon gång. Han skulle se på "Den gröna milen" med sin tjej och den slutar inte för ens kl 01.00 i natt. Men han smyger ju in när han kommer det vet vi ju så det där får han sköta själv. Hon bor inte många meter här i från så det är ju inga problem för honom att ta sig hem direkt.

Fille chockade oss i morse igen. Efter frukosten "som vi åt sent" så gick jag ut en snabbis. När jag kom in så stod han i köket och städade. Inte bara plockade in i diskmaskinen utan verkligen städade. Torkade allt som fanns att torka osv. Dessutom hade han en kompis med sig i köket. Det var inte mycket i köket men ni vet hur det blir när en stor familj har ätit frulle och skurit bröd osv, det blir en del. Men han STORSTÄDADE!

- Men Fille vad gör du?
- Städar!
- Men du behöver inte, jag och J fixar det senare du behöver verkligen inte göra det där.
- Jo men jag kan göra det.
- Öh jaha.......
- Ja för då blir det inte så mycket att ta hand om för er efter maten sen.

*här kan jag ju säga att jag höll på att börja grina, lättrörd som jag är just nu*
Gav honom en stor kram och förklarade för honom hur tacksam jag är för hjälpen och hur duktig han är. Han blir lite besvärad när jag tvingar han och kramas *ha ha* men man blir ju jätte glad av såna där spontana hjälpsamma infall. Jag är kramig av mig det är bara han vänjer sig :-)

Nu kom Zack in så nu ska vi äta lite kvällsis här så det blir kvällen någon gång!

Ligger i sängen och försöker somna

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
0-715f2b01aa27605bddd7c03f3e28a154.png

Kolla varifrån!

Ligger i sängen och försöker somna om. Inte det lättaste eftersom J snarkar så väggarna skakar. Synd att det inte går att ladda upp ljudfiler från mobilen. Men jag har minsann oljudet inspelat jag. Ska nog fixa upp det på bloggen vad det lider. Han låter värre än en utslagen mops. Resten av alla i huset sover med som stockar. Själv får jag väl ligga här och glo. Men först ska jag bara 'råka' sparka till min man så han blir tyst en liten stund i alla fall.

Rådslag!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Här har vi haft familjemöte för att lägga upp en hyfsad planering till allihopa.

Alla ska under helgen få en varsin pärm där alla skolpapper och andra viktiga papper ska in. Pärmarna får en särskild plats i hyllan där det lätt är att gå och kolla om det är gympa på torsdagen eller om man har sovmorgon i morgon.

Ett vecko schema har oxå skrivits och alla har varit med om att bestäma vem som ska ha vilken uppgift och vilken dag. De verkade väldigt nöjda allihopa och jag tror faktiskt att det kommer fungera. Det är inga stora grejer varje dag,.

Ex:
Måndag: Zack disken, Simon plockar småplock i huset, Filip slänger i en tvätt, Leo torkar bord och hänger på det han kan.
Tisdag: Filip disken, Zack plockar, Simon tvätt, Leo... ja han går med ut med soporna och gör det han kan.

Det är ca 10 minuters syssla varje dag för alla men alla har sin grej och sköts det så resulterar det i löning den 25 varje månad.  De har dessutom varit med själva och bestämt vilka sysslor som ska ingå och vilka dagar och att Söndagar ska vara städa-sina-rum-dag och att alla hjälps åt  några minuter på Lördagen att plocka undan på gården eftersom de allihopa är duktiga på att kasta allt omkring sig bara. Sen får man väl ändra lite när träningarna börjar osv så det passar in på person och dag osv.

Men de verkade himla nöjda allihopa i alla fall och det är ju huvudsaken. De ska ju vara delaktiga i planeringen så de känner att dom har fått styra upp hur dom vill ha det i stället för att vi ska sitta som ett par diktatorer, för sånt går ju inte hem i alla fall. Det roliga är att höra när de pratar om hur mycket man kan spara ihop på en viss tid om man sköter allt man ska och vad man kan göra för dom pengarna osv.

Så får vi väl se sen hur det fungerar men det är ju värt ett försök i alla fall.
Allihopa har ju och är varit väldigt duktiga på att hjälpa till men nu blir det lite mer struktur på det i stället och det blir mer rättvis fördelning. Annars blir det ju gärna att någon gör det dom tycker är roligast så fort som möjligt så blir det alltid någon som bara får ta det tråkiga hela tiden. Sen känner dom ju att dom får lite lön för mödan och dessutom får kämpa lite för kosingen och inte bara får den rätt i handen för att sen bränna den och vilja ha mer.

Ja ja det blir nog bra det här!

Grrrrrrr......

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Att vakna med en fruktansvärd smärta och känna att det lär hålla i sig hela dagen och sedan komma in i ett kök som ser ut som ett äckligt bombnedslag gör mig så förbannad att jag är färdig att explodera.

Att sen veta att man måste laga mat i skiten om man inte tar hand om det och inse att det bara är att ställa sig och städa för att det ska gå gör mig ännu mer förbannad.

Leo är på lika trevligt humör han... Blir en underbar dag det här...


Varningstriangeln är framställd.

Mamma jag vill ha en get!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Min mor har tydligen skojat lite med Leo om att Gunnar hennes get ska flytta hit.
Leo har tagit detta på största allvar. Försöker förklara för honom och jag vet att mamma oxå har förklarat att det inte går men det går liksom inte riktigt in. Så nu tycker han att vi kan köpa en annan get om inte Gunnar får flytta hit.
Vilken get som hellst bara den kan hoppa högt och har stora horn.

Jag förklarade att vi faktiskt inte har något getstall. Men det är enligt Leo inte svårt att ordna med alla saker vi har som det går att bygga av.

*suck*

Får hitta på något annat som han kan tjata om så han glömmer bort geten.


Toppa och Gunnar.

Fullt upp!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Idag har det varit fullt upp och det har gått i ett idag!

Efter barnen var levererade på diverse platser tog jag mig en frukost och mös lite med hundarna i tysthet.
Kristin ringde och frågade om jag inte kunde komma ut och kolla på grejerna som vi skulle få till Filip.
Kastade mig in i bilen och åkte ut till henne och fick tag i både säng, sängbord, skrivbord och bokhylla.
Njöt av en kopp kaffe och gott sällskap innan hon hjälpte mig hem med alla saker. Filip blev jätte nöjd med alltihopa och ser fram imot att inreda sitt rum.

Sen var det dags att åka till Hallsberg och hämta Leo på dagis och fixa lite ärenden och gå på apoteket.

- Ge mig det mest effektiva ni har mot halsbränna.
- Men jag vet inte vad som är bra för dig!
- Jag har provat det mesta, ge mig någon mirakelmedel.
- Vi har inget mirakelmedel.
- Nähä men ge mig nåt som funkar hyfsat då!
- Losec?
- Ja ja skit bra.
- Men försök att inte äta sent på kvällen, kryddad mat och allt det där som du säkert vet.
- Men då måste jag ha något som tar bort hungern oxå.
- *ha ha* Det har jag inte.
- Nä då krävs starka grejer, typ amfetamin eller nåt.
- *asg* Det tror jag inte att halsbrännan bättre av om jag ska vara ärlig och det har vi inte här ändå.
- Det tror inte jag heller,
- Kanske bättre att låta bli att äta för sent.
- Ja det är nog det...... Ge mig lite Losec då.

Tur det finns en gullig och lite halv ironisk apotekare i bland de andra haggorna på apoteket i Hallsberg.

Sen har jag legat på soffan resten av dagen med huggande knivar och strykjärn som smekt kroppen.
Repeterat smärtrehabs ord i skallen * det är inte farligt, få inte panik av smärtan, det är dina smärtnerver som har eget liv, få inte panik, få inte panik" om och om och om och om igen.

Och ungefär så har kvällen varit, tog en värktablett men det hjälpte föga så det är väl bara att vänta ut det och hoppas på att det är bättre i morgon förmiddag.

För i morgon blir en ny dag med nya tag.....

Duschstol.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Att det finns så underbara människor!

Kristin ringde förut efter att ha läst om min lilla olycka i duschen igår.
Inom en timme hade jag jag en handikappduschstol stod här redo att användas. Nick kom förbi och lämnade den när han ändå skulle vägarna förbi.

Det är riktig omtanke det och jag är så tacksam. Det kommer underlätta mer än vad många kan förstå att ha den där.
Skönt att det finns såna människor!

Tack

Handling, tunga och stege.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Det var ett gäng väldigt glada barn som kom hem från skolan idag!
Allihopa hade haft en kanon dag och var väldigt nöjda och glada trots att dom var trötta.

Fille bestämde sig och fick tillåtelse igår att pierca tungan. Så jag sa att vi skulle åka förbi Stanley och kolla vad det kostade. Jag hade redan bestämt att vi skulle fixa det idag om det fanns tid men det visste inte Filip.

- NU!!! halvskrek Fille när jag sa till honom att sätta sig i stolen.
- Ska du göra det så gör vi det nu annars får det vara.
- Jaha. HJÄLP!

Jag trodde han skulle svimma stackarn. Jag vet att det inte gör ont men det är förbannat obehagligt att ha den där tången och nålen i munnen med tungan utsträckt hela tiden. Nu är han så mallig så. Men jag kan ju inte låta bli att mobba honom när han läspar så, och då har han inte ens börjat svullna ännu. Vänta tills i morgon säger jag bara *moahahaha*

Sen blev det skopunkten och klädjätten. Vi handlade det viktigaste och kollade av om det finns mera vi kan handla där i från så får vi åka iväg igen snart när det trillar in mera.

Nu ska jag gå ut och övervaka min man. Han håller på med stegen upp till taket och jag känner mig lite smått nervös över det.

Skolstart!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Ja det blev en seg morgon! 3 barn som skulle levereras i Hallsberg på diverse ställen och sen hem och skicka iväg den 4:e.  Både Filip, Simon och Zack börjar ju på nya skolor så det va lite att dom hade nerverna utanpå i morse, även om de försökte dölja det.
Har sovit som en kratta i natt och det känns skönt att kunna få lite ensamtid och vila lite. Det är fördelen när skolan börjar EGENTID!

Efter skolan ska vi iväg och handla idag. Lite skor och jackor osv. Börjar redan bli lite nervös. Att springa runt i affärer med 4 ungar känns inte så lockkande. Funderar på att märka dom allihopa med var sin namnskylt med telefonummer, adress, personnummer och hela rubbet på om de kommer bort. Äh det går nog bra!

Nu ska jag vila.....

Och klantigheterna fortsätter.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag har en pall i dushen som jag sitter på när jag har för ont i ryggen. Den är egentligen alldeles för låg men den hjälper när jag har ont och måste tvätta hår osv.

I dag måste det ha varit extra halt i dushen "för jag är ju inte alls bara klantig". När jag ska resa mig upp så försvann bara benen under mig och for iväg någon annan stanns i badrummet. Jag stupar raklång framåt men hinner på något konstigt vänster kasta mig på sidan i stället för att landa pladask på magen. Höften fick ta smällen. Där ligger jag och det gör så sörens ont i höften kan heller inte röra benet då det känns om det är låst. Tar i uta bara f*n och sparkar till och det smäller till fint i hela höften och sen går det att kravla sig upp.

Nu gör det ont, riktigt ont och jag törs onte tänka på hur det kommer kännas när jag ska upp ur sängen i morgon. JIPPI vad det är roligt att vara jag såna här dagar. Kan man söka hjälp för klantighet eller.

Men ren är jag i alla fall. Fick shampo och balsam av mamma när hon var här, nåt exlusivt medel. Kanon gott luktar det, så nu sitter jag och Leo här och sniffar på varandras hår.

Ja det luktar verkligen mumma även om det inte är lacknafta, radar, klorin, lackfärg, nagelackbortagning eller något annat miljöfarligt.

Nu ska jag lukta mer på Leo.

Du J...... Jag och Leo har haft brandövning!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Min älskade make, när du läser detta så är jag inte hemma. Jag håller mig borta tills jag fått några arga sms och du börjar fjäska för att få hem mig igen. Tycker det är bättre att du läser detta och blir arg för att sedan lugna ner dig och vi sen kanske till och med kan skratta åt saken än att Leo kastar sig över dig när du kommer hem och talar om att mamma nästan men bara nästan förstört huset.

Du sitter nog just i detta nu och undrar varför det luktar så bränt i hela huset. Du behöver inte springa runt och leta efter brand för det är ingen fara.
Men........

Jag skulle steka lite korv till middag åt oss. Slängde i margarinet i pannan och gick på dass. På vägen från toan kom jag på att jag skulle ruska duken på altanen och sen var plockandet i full gång. Ja du vet ju hur jag är när jag börjar med något och sedan bara fortsätter med nästa och nästa och nästa.....
Till sist blev jag så trött att jag satte mig ner i stolen på altanen och jäser. I samma stund som jag ser in genom fönstret att det är alldeles vitt inne i huset så kommer Leo och skriker att det brinner. Riktigt så farligt var det inte men jag hade ju glömt den där stekpannan med margarinet på spisen " i alla fall minst en halvtimme, mitt tidsbegrepp är inte på topp som du vet". Jag fick krypa in i köket och upp till fönstret för att öppna. Leo öppnade alla dörrar och jag resten av fönstren och snart kunde vi se igen. Men din underbara fru tänkte inte så långt och hällde vatten i stekpannan för att svalka den. Egentligen vet jag ju att det då bildas ännu mer os men som du vet så tänker jag inte rationellt alla gånger.

Jag förstår om du i detta nu skakar lite lätt av frustraktion men det är ingen idé hjärtat. Jag förstår oxå om du tycker att detta är lite värre än när jag opererade din hårdisk med alla dyrbara bilder på men det gick ju bra.
Jag var knappt i närheten att bränna ner kåken även om det luktar som så.

Du kan ju i stället börja tacka din fru för att hon alltid steker i margarin och inte i olja som tar eld efter ett tag.
Sen är det ju faktiskt som så att om du hade satt upp alla de där brandvarnarna som jag tjatat om så hade det inte hunnit att ryka igen helt och hållet innan vi upptäckte det, så en liten del i det hela har du ju faktiskt oxå. Du kanske skulle börja lyssna på din fru!!!

Det positiva i det hela är att både jag och Leo har fått träna på hur man ska krypa på golvet om det blir brand och vi vet nu hur man snabbast vädrar ut farlig rök. Jag har oxå tränat på att andas i en handuk om det skulle komma till nytta någon gång i framtiden. Filip sa att det luktade grillat när han kom hem så det borde inte lukta så hemskt i detta nu, tänder en rökelse oxå så blir det ännu bättre.

Jag känner dig hjärtat och vet att du just nu sitter och sorterar orden i din utskällning som du planerar att ge mig. Bespara dig det är du snäll. Inte för min skull utan för din egen. Du vet hur jag är nu med alla hormoner. Jag kommer att börja grina hysteriskt så fort du höjer rösten och sen kommer jag fortsätta resten av kvällen. I slutändan blir det i alla fall du som får fjäska be om ursäkt och vara jätte ledsen för att du gjort mig så upprörd. Så den där utskällningen kan vi ju skippa så du kan behålla lite heder i alla fall.

Jag älskar dig mitt hjärta bara så du vet!
Maten står på bänken i köket och du kan väl skicka ett lite gulligt sms när du lugnat dig lite!

Puss

Hångel man som mamma inte vill höra om!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Z kommer in glad i hågen.

- Mamma vet du...
- Nej!
- Jag har hånglat med min tjej idag!
*tappade hackan och stammade fram ett:"
- Jaha.... va... va... va... varför då, du är bara 11 år.
- Men dom andra tjatade så på att vi skulle göra det.
- TJATADE!!! Sånt ska man göra för att man vill och för att man är mogen för det. INTE FÖR ATT NÅGON TJATAR! "drog hela visan om att bara göra sånt man vill och som båda är med på och allt det där ni vet"
- Faaaast vi ville oxå.
"slår mig för öronen och skriker:"
- BIIIIIINNNNGGGGOOOOO!!
- Men mamma...
- Det lät bättre när du sa att dom tjatat på er.
- Så synd då!

Det lät faktiskt bättre när han sa att dom tjatat tills dom gjorde det. I mina mamma öron lät det bättre. Nu funderar jag på att låsa in min unge tills han blir 25 år.

Dagen då!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Överlevde dagen och alla dess måsten även om det känns som nätt och jämt. Besöket hod Bm gick bra. Alla prover är mycket bättre och om 2 veckor ska jag lämna nya prover för sköldkörteln, de var ju inte jätte bra sist så de ska hålla koll så de inte sjunker ytterligare. Lilla Vild mår ypperligt där inne men ligger nu väldigt långt ner även om det är inte är fixerat, men det är det ju inte säkert att det blir heller har ju faktiskt fött 2 ungar redan.
Har dock inte gått upp ett gram de sista 4 veckorna, Men det var ingen fara. Så länge jag står still och inte går ner igen så var det lugnt. Bm skrattade och sa att "- Det kommer du njuta av när hon är ute sen" Det har hon ju rätt i men jag blir ändå lite undrande om hon verkligen får i sig det hon ska, men jag ligger ju över kurvan så hon växer ju uppenbarligen. Men idag sa hon till mig på skarpen att jag måste vila, så jag får väl göra det. Det är ju lite enklare nu när skolan börjar och man kan vara ifred och lägga sig när man behöver i stort sett. Sover ju knappt på natten så lite vila på dagen gjorde ju inget. Men för förvärkarnas skull så måste jag göra så, så det är väl bara att kapitulera.

Besöket på skolan med Fille gick bra. Han träffade sina lärare och verkade allmänt nöjd. Med den klassföreståndaren hoppas jag verkligen att jag får följa med på några samtal ;-)

Ja sen höll vi ju då på att taåppa hjulet på motorvägen. Det lustiga är att det tydligen inte var det däcket som J hade lossat på i går utan andra framdäcket. Det hängde löst i 2 bultar och det var ett under att det satt kvar. Inne i bilen innan vi stannat så tyckte ungarna att jag var löjlig och menade på att det bara var kraftig obalans. Tack och lov att jag lyssnar när någon skriker i mitt huvud STANNA BILEN NU!!!! Ja ja kan ju tala om att jag var lite paranoid på hemvägen även om J dragit åt som sören så vi åkte lilla vägen hem och hann precis till dagis.

Sen kom kramperna i magen igen. Däckade med en stor kudde på magen strax innan J kom hem och han har fått styra kvällen. Tur jag har en sån himla snäll man som tillåter mig att däcka när det behövs. Jätte god mat hade han lagat när jag vaknade till liv, synd bara att jag bara fick i mig lite sås och potatis men det är bättre än inget.

Nu ska Leo stoppas i säng och det känns som om det kommer att bli en kamp, så det är lika bra att ta tjuren vid hornen då.

Sitter på sickelsta rastplats och

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
0-1f713f55d08d2ac86224150bb776178e.png

Kolla varifrån!

Sitter på sickelsta rastplats och väntar på att J ska komma. Han höll på med bromsarna igår och nu på motorvägen började bilen smälla och vingla. Som tur var så var det inte långt till rastplatsen så vi kunde stanna. Vänster framhjul sitter LÖST. Nu kommer jag ju vara paranoid i ett år framöver att jag ska tappa däcken. Vilken tur vi stannade. Har inte riktigt tid med detta så känner jag att jag snart kommer bli dum i huvudet.

Ny vecka!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Vart tar veckorna vägen! Jag förstår inte. Och fortare lär det gå nu när ungarna börjar skolan och det blir lite mer rutin och mer att göra på dagarna. Ändå känns det som om man står still i graviditeten men det är ju lite typiskt så här på slutet.

Har i alla fall kört iväg den lilla lyckliga guldgruvan till dagis idag. Han var så glad när jag väckte han i morse. Han hade sovit hela natten och var så där gulligt sömndrucken när han hoppade ur sängen. Han var lite besviken över att det inte var mer barn på dagis när han kom första dagen men hans favvofröken var där och var så glad för det.

På agendan idag är det annars mätning och koll av lilla Vild hos barnmorskan direkt efter det så ska jag till Transtenskolan med Filip och träffa rektorn. Sen hem och kasta i sig lite krubb och köra in Bea till Marieberg. Hämtar Leo på hemvägen och sen däckar nog jag för dagen skulle jag tro.

Fick kanske 2 timmars sömn i natt. Lilla Vild bråkar i magen och jag kan inte andas när jag ligger ner så det blir någon konstig ställning i sängen. Sen när jag väl hittat rätt så blir jag pissnödig och får gå upp igen. Tack och lov att det inte är så långt kvar och tack och lov att man glömmer bort alla krämpor efteråt annars skulle det inte födas mer än en unge per familj.

Nä väcka resten av the familja kanske ;-)

Dagis!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Leo ska till dagis i morgon första gången efter sommarlovet.
Åh suck vad han tjatar om dagis nu.

- Mamma tror du dom har saknat mig på dagis?
- Det är klart dom har!
- Mamma tror du dom blir glada när jag kommer?
- Det är klart dom blir.
- Mamma är det säkert att jag får gå till dagis i morgon?
- Ja det är säkert.
- Mamma tror du dom blir så glada att jag får en kram?
- Du får väl ge dom en stor kram du så blir dom glada.
- Det ska jag!
- Mamma.....
- Mmmmmmm...
- Nu ska jag göra som indianen.
- Jaha.
- Gå och kissa.
- Okej.
- Mamma dom har bra toaletter på dagis med man kan kissa i.
- Vilken himla tur du!


Det kommer bli himla skönt när han äntligen får gå till dagis!

Jo då!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Nog fan blev jag sjuk allt och riktigt ordentligt.
Kan ju säga att jag inte går långt ifrån en toalett. Fy tusan.
Eftersom ingen annan i hushållet är dålig så funderar jag på om det ha varit något jag ätit. Men har ju inte stoppat i mig något som skulle kunna vara dåligt, bara min hemlagade mat i form av sallad osv.

Kroppen värker och huvudet snurrar. Får förlita mig till andra människor idag och hålla mig i sängen.
Men jag måste snart ge mig iväg och hämta Zack.

Är inte riktigt i läge att köra bil känns det som.

Försöker oxå lösa ekonomifrågan inför allt som ska ordnas i morgon. Går liksom inte att ta sig någonstans utan bensin men flera resor ska göras så det är bara att tänka så det knakar!

Nä sängen igen då!

Ligger i sängen och stirrar i vägg

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
525fe7cf07cc46732f4a30797163ce4b.png

Kolla varifrån!

Ligger i sängen och stirrar i väggen. Har sovit ap-illa av förvärkar och andra magsmärtor. Började dagen så fint med att spy som en räv och hela kroppen värker, nacken allra värst. Massor att göra idag och J har tappat sugen och är grinig. Morgondagen hade jag struktur på men det verkar ju oxå bara bli ett ändå stort kaos. Så nu tänker jag få ett hormonsläpp och grina en stund.

Sjuk?!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Fy det känns som om jag håller på att bli sjuk!
Fryser och svettas om vart annat och ont i magen som sjutton.
Känns som om det ska bryta ut en rejäl feber attack snart!

Jag vill inte bli sjuk, vill inte, vill inte, vill inte!

Trött på ifrågasättningar ang många barn i huset.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag har blivit ifrågasatt både i välmening och ren nyfikenhet angående lillebrors flytt till oss. Detta börjar göra mig väldigt less även om det ofta är bara ren nyfikenhet eller välmening. Så jag tänker helt enkelt klargöra en del saker.

1. Sånt hör ju inte till vanligheterna med en sån lösning?
Nej det hör inte till vanligheterna att en minderårig lillebror flyttar in. Naturligtvis finns det anledningar till det men dom anledningarna anser jag verkligen inte att någon har med att göra. Bara för att vissa saker inte ligger inom "normalramen" vad man nu kan kalla normalt betyder inte det att det måste vara negativt.

2. Har vi plats?!
De som har varit här vet att vi har plats, inom ett par veckor står 9 rum och kök klara med en bättre lösning för alla än vad vi hade från början. Så den frågan kan vi ju hoppa över och jag anser den som ganska onödig.

3. Men ni som har det så knapert!
Ekonomiskt kommer det inte drabba oss över huvudtaget. Så de som menar hur vi som har det så knapert ska klara en extra tonåring kan släppa den frågan. Känner inte att jag har behov av att redovisa hur det går till eller varför det inte påverkar oss negativt, det gör det bara inte.

4. Hur ska ni orka med så många barn ni som ska ha en till och Simon som nyss flyttat till er?
Det här handlar inte om ett litet barn, det handlar om en halvägs till vuxen. Som dessutom gärna hjälper till precis som de andra barnen här gör och dessutom är så gått som självgående. Det är ju inte direkt som att släppa in en trotsig 4-åring till i huset. Fysiskt eller psykiskt kommer det inte påverka oss alls så släpp det.

5. Alla ska ha lika mycket uppmärksamhet!
SJÄLVKLART!!! Och skulle vi inte vara kapabla att dela upp våran uppmärksamhet och ge ALLA barn det dom behöver både psykiskt, matriellt och kärlek så skulle vi inte heller sätta oss i den situationen. Vi är vuxna människor som VET själva vad vi klarar av att ge och inte ge punkt slut.


6. Nej han är verkligen inte placerad här av någon anledning. Allt är på frivillig basis med alla inblandade och alla inklusive våra barn är tillfreds med det!! Bara för att det blir så här betyder det inte att det skett en katastrof!


Och den dummaste frågan av alla:


7. Har ni verkligen tänkt igenom det här!?
Jag svarar lika här som jag får kasta ur mig annars till de som kommer med denna korkade fråga.
SJÄLVKLART! Tar folk oss för idioter eller. Självklart har det diskuterats, resonerats, vägts fram och tillbaka mellan alla parter innan ett beslut fattats. Man fattar inte ett sånt beslut utan att tänka igenom och väga för och nackdelar för ALLA parter.


Jag tror i och för sig att dessa frågor som haglar hela tiden är av ren nyfikenhet men jag börjar bli trött på att känna att vi måste förklara oss hela tiden bara för att folk ska vara så förbannat nyfikna. För allt som oftast efter att frågorna haglat så kommer det ett " Jo men det där blir ju skit bra det vet vi ju" Ja men varför frågas det ut då? Kanske för att det finns behov av att veta ALLT! Det gäller oxå banktanter och personer på skattemyndigheten.

Som sagt allt som faller utanför normalramen behöver inte vara negativt!! I många fall är mottot "sköt er själva och skit i andra ett väldigt bra motto"

Det känns lite korkat att rada upp allt så här i bloggen men med det hoppas jag att i fortsättningen slippa onödiga frågor. Jag vill oxå tillägga att dom som känner oss väl och vet hur vi och våran familj fungerar inte kommer med dessa lägga-näsan-i-blöt frågor. De vet helt enkelt att vi har en fungerande planlösning och litar på det. Ett stort tack till er!

Nu släpper jag det här och tar min stora familj och går ut och sparkar boll för vi kan i alla fall få ihop ett fotbollslag som sammarbetar.

Lördag!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jaha då va det Lördag då.

Trött som en gnu är jag kan jag lova.
Natten har varit lugn men Leo vaknade vid 4 som vanligt. Men nu kändes det mer som han har lagt till ett mönster att vakna då för annars har det varit lugnt och babyvakten har varit tyst.
J gick för att hämta Leo och lägga han hos oss men då blev ungen rent ut sagt vansinnig. Det va ju inte hans mamma som kom. Slutade med att J fick ta han under armen och bära ner honom, sen har han sparkat på mig resten av natten. Förhoppningsvis släpper detta mönster när dagis börjar igen och han blir riktigt trött.

Annars idag har vi väl inte planerat något särskilt. Bea kommer idag och Zack kommer hem i morgon så i helgen blir det fullt hus, men det är bara skönt att det rör lite på sig. Då slipper jag sitta och tänka på hur otymplig jag är, allt går av bara farten :-)

Nä borsta lite gaddar och få på sig lite kläder kanske.

Tvättmaskinen!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Vi är väldigt många i detta hushåll, det blir väldigt mycket tvätt.
Därför anser jag att det är dags att även de större barnen lär sig hur maskinen fungerar osv. Det kan ju faktiskt vara så att något behövs paniktvättas och vi maskinkunniga inte är hemma osv.

- Nu är har jag inga rena tjocktröjor, kan du tvätta?
- Vill du ha det tvättat nu?
- Öh ja gärna.
- Kom då!
- Öh va, vart.
- Vi ska tvätta.
- SKA JAG!! "ett längre ansikte får man leta efter"
- Det är bra om ni lär er hur maskinen fungerar om det skulle vara nåt och snart är ni så stora att ni faktiskt kan sköta sånt själva till stor del.
- Öh jaha.... men men

- Lägger vi i färgad tvätt.
- Öh okej.
- Tvättmedel här, J säger att det räcker med så här men jag tar så här.
- Öh jaha.
- Så vrider du den knappen hit och den knappen på 40 grader.
- Öh jaha.
- Ja nu är det klart.
- Men men öh....
- Vad?
- Ska vi inte sätta på den?
- Men den är ju på.
- Määää va enkelt.
- Precis, så enkelt att ni kan börja hjälpa till med tvätten.
- Öh, döh, määää.... jaha *suck*


Tror ni att det där men-det-va-ju-så-enkelt-snacket kommer att fungera? Det tror inte jag ;-)


Massor med barn!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Det var som jag misstänkte, det finns massa barn på övervåningen.
Även om de är harmlösa så är dom busiga som barn är mest.
När jag stoppade Leo i säng för en stund sedan så passade jag på att konfrontera. Nu var det inte alls lika svårt. Antagligen för att de vet jag jag verkligen vet om att dom är där och ingen ide att gömma sig.
Så nu har vi en deal. Om de låter bli att leka på nätterna och backar lite så inte de stör så får dom vara kvar i annat fall får dom det inte.
Men jag är lite nyfiken på hur länge de egentligen varit här. Jag upplevde det som om de stod på ett led och det var mycket "ja frun och förlåt frun, nej frun, vi förstår frun". Jag fick oxå känslan av att de överhuvudtaget aldrig fått gå ner på undervåningen utan att "barnen skulle hållas där uppe"
Ja ja skit samma huvudsaken är att Leo får sova i fred. Så det återstår att se hur det blir inatt om de får stanna eller ej?
Det är ingen av de andra ungarna som sagt att det varit något och jag tänker inte säga något till dom heller, det känns onödigt. Men Leo är ju den som verkligen sprudlar av lek och troligtvis mest attraktiv i leksyfte, sen har han ju ett helt rum med leksaker som man uppenbarligen kan leka ganska rejält med :-)

Leo somnade som en stock i alla fall och snarkade så fint när jag gick ner. Med 389 gosedjur i sängen är det ju knappt att han får plats, men han är ju så söt när hans lilla kaluffs sticker upp bland alla nallar.

Mammas gris.

Vem? Vad? och framför allt varför?!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Huset vi bor i är väldigt behagligt på alla vis!
Jag var berädd på att det åtminstone skulle finnas några rester av något över det vanliga här när vi flyttade in med tanke på att det både varit kyrka och allt möjligt här men det har varit lugnt " brukar märka sånt redan när jag första gången kliver innanför en tröskel" och åtgärda det redan där och så är det bra sen.

Här har det varit så lugnt och skönt. Ja förutom när Artur kom inspringande som en rädd hare från matrummet och satt vid mina fötter och gnällde över nåt som fanns i matrummet, men en arg tillsägelse senare var det borta.
Jag har haft en känsla om övervåningen men mer än så har det inte varit och det är bara jag och J som diskuterat det i tystnad och ingen av oss har upplevt det som obehagligt så jag har inte lagt någon vikt eller ork vid det heller.

För ens nu.......

Det började för ca 5 dagar sedan och det är koncenterat runt Leo.
Leo har där i mot varit skeptisk att gå upp själv och är periodvis väldigt rädd för trappan till övervåningen. Står jag där nere så går han upp och bara han kommer upp för trappan så är det lugnt. Det har tidigare inte varit några problem med att lägga honom men nu sista veckan måste någon av oss sitta där tills han somnar annars blir han rent ut sagt hysteriskt jätte ledsen. Han har en babyvakt där uppe så vi hör honom när/om han vaknar på natten. Han har alltid sovit hela natten med så det har inte heller varit något problem. Men för 5 dagar sedan började han vakna kl 4 varje natt.
Han har då inte drömt utan säger att han blir väckt och vill komma ner och sova hos mig. Varje natt kl 4 är det samma sak. Jag har inte gjort så mycket utan han får komma ner och lägga sig och han är inte ledsen eller så.

Men för 3 dagar sedan började jag höra konstiga saker i den här babyvakten på natten. Det är en sån där som slås på om någon säger något eller härjar runt för mycket i rummet. Men dessa nätter har jag bara hört att den registrerar något och typ att någon rör sig lite granna. Jag tänkte att det kanske är Leo som härjar runt i sängen och att det är för att monitorn är inställd på jättekänslig "ställbar". Men när jag gått upp så ligger Leo som när han somnade och sover hur stilla som hellst.

I alla fall så ställde jag ner känsligheten rejält innan jag lade mig igår för att den inte ska snappa upp hans bök i sängen. Jag och J låg och försökte sova när det plötsligt började skrapa i våran motagare. Den här gången var det inte lite heller. Vi hör tydligt BÅDA TVÅ att någon härjar runt i rummet bland grejer och leksaker som om någon håller på att plocka ihop och lägger ner i hans leksakslådor "ja ni vet hur det låter när en unge städar sitt rum och kastar hit och dit" men det fanns ingen där. Leo sov sött i sin säng och Fille och Simon snarkade för fullt i ett annat rum. Mycket riktigt, strax efter 4 ropar Leo i monitorn och kommer ner och lägger sig för att han har blivit väckt igen "som han själv säger" han är inte ledsen utan kommer bara ner och somnar om i min säng.

Idag när de andra var ute passade jag på att gå upp och "känna efter och säga ifrån". Men jag känner INGENTING, hör inget, ser inget och känner inga lukter heller. Kunde inte göra så mycket annat än att gå ner igen.

En halvtimme senare sitter vi och äter i matrummet när Leo går på toan som ligger i hallen. När jag kommer in för att hjälpa honom så frågar han:

- Vem var det som kom?
- Va?
- Ja vem var det som kom in och gick upp?
- Det var ingen som kom? "vi ser hallen från matbordet"
- Jo det var det.
- Jaha hur såg personen ut då? Va det någon kompis till killarna?
- Ja men mamma, jag såg det inte men jag kände det, säger han och pekar på sitt hjärta.
- Vadå kan man känna sånt där, svarade jag och låtsades vara ovetande.
- Ja det kan man, säger han bestämt.
- Öh ja ha.
- Vem var det då mamma?
" Jag visste inte vad jag skulle svara så jag viftade bara bort det lite lätt"

NOTERA ATT JAG ALDRIG HAR PRATAT MED LEO OM SÅNT HÄR OCH INTE HELLER NÄR HAN SKULLE KUNNA HA HÖRT, ÄR MYCKET FÖRSIKTIG MED DET!

Vi sätter oss för att äta färdigt och Simon och Fille går iväg till en kompis och hundarna är på altanen. Då brakar det till utav helvete på övervåningen, som när J är där uppe och jobbar med rummen och slänger verktyg omkring sig.
Leo tittar bara på mig och så säger han:
- Jag sa ju att någon gick upp!

Med bestämda kliv gick jag upp för trappen och kände att nu får ni fan ge er. Hela vägen upp för trappen kände jag att det var något där uppe och att jag skulle kunna ta tag i det oxå.
Men när jag kommer ända upp är känslan borta och det finns inte en tillstymmelse till varken närvaro eller nåt annat. Vad som smällt så gick inte heller att hitta så det var bara att gå ner till Leo igen och ge en förklaring om att en skruvmejsel rullat från bänken och ner i golvet. Han köpte det efter mycket om och men.

Så nu sitter jag här allmänt förvirrad. Varför känner jag inget? Jag kan liksom inte göra något åt saken så länge jag inte känner något för en vanlig tillsägelse fungerar uppenbarligen inte. I det här fallet känns det som om det bara är Leo som är intressant och mig gömmer man sig för "kanske inte är så konstigt eftersom jag tvingar ut dom i så fall hö hö".

Får ringa ett samtal och be om lite råd tror jag bestämt för det här håller inte! Vill dom inte ha med mig att göra får dom ta det med någon annan som det inte går att gömma sig för. För min del spelar det ingen roll men om det påverkar mina barn på negativa vis då räcker det.

Falsk marknadsföring!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Det här med att man är gravid i 9 månader ser jag som en falsk marknadsföring.

Gick in i den 9 månaden idag men har 55 dagar kvar. Även om man räknar från ägglossningen och inte från sista mens första dag så ligger ju beräknad förlossning långt in i 10:e månaden. Så varför tjatar man om 9 månader? Man borde säga 9 månader och ytterligare några dagars helvete.

Falsk marknadsföring säger jag bara ;-)

Du är på dag 225 av 280. (80,4%).
Du är i vecka 33.
Du har gått 32 fulla veckor och 0 fulla dagar (v32+0).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 9:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 8 okt 2009
Du har 55 dagar kvar till beräknad förlossning.

Regnet det bara öser ner *nynnar* .... och magen med.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Underbara regnväder! Luften går att andas och jag småfryser hellre än att spruta svett.

I morse var det varmt, för varmt ansåg jag. Jag och de hemmavarande barnen beslutade gemensamt att vi skulle åka och bada i Säbylund. Vi hann inte utanför dörren så började det mullra men solen lös fortfarande.
Men eftersom J säger att jag kör som en biltjuv så tänkte jag att den åskan åker vi ifrån.
Vi hann bada en bra stund innan det kändes som om det var dags att röra sig.
Eftersom min make jobbar i stort sett dygnet runt "känns det som i alla fall" så bestämde vi att åka till IKEA där han just nu befinner sig och tvinga honom att köpa glass åt oss. Så det gjorde vi.

Samtidigt som vi väntade på att J skulle ha tid för oss passade jag och Fille på att gå in på skopunkten för att reka lite på vad för skor han vill ha när pengar trillar in. Jag insåg ganska snabbt att det INTE kommer att bli besvärligt att shoppa med Fille:

- Du får välja 3 par skor, det är 3 för 2 och då kan vi lika gärna handla så du har till vintern med.
- Okej.
- Titta ut några du så åker vi in när vi har fått pengar.
"3 sekunder senare"
- Jag vill ha dom, dom och dom. De finns i min storlek.
- Så du menar att du valt ut 3 par skor på 3 sekunder.
- Ja.
- Du är ju underbar.

Mycket riktigt hade han valt 2 par gympaskor "ett par lite finare och ett par mer ut-och-ränna" och ett par mer vinterskor på den korta tiden. Sen var det klart.
Gick tillbaka och åt lite glass som J vackert fick komma ut och bjuda oss på sen for vi mot Hallsberg igen för att gå på banken och sätta in lite kulor på J:s konto.

Har haft fruktansvärda förvärkar i 2 dagar så hellst av allt skulle jag bara velat åka hem och lägga mig men banken var ett måste. När vi ska kliva ur bilen på parkeringen känner jag bara hur det hugger till som f*n i de nedre regionerna.  Som om mitt bäcken vore en hopsnörd basketkorg och någon kastat i en basket boll med fullträff och sen kan jag ju säga att jag gick där efter med. Vankade framåt och sneglade på mig själv i skyltfönstret och såg att magen fallit ner en bra bit. Den stora bäljen som tidigare praktiskt taget tryckt tuttarna uppåt sitter nu mera en bra bit längre ner. Inte konstigt att det gjorde så ont.

Vi gjorde det vi skulle och började åka mot Östansjö. Då kom spöregnet och haglet. Det bara vräkte ner och det haglade friskt mot rutan. Jag och Leo satt i bilen en liten stund på gården och väntade på att det skulle ge sig, men icke. Det var bara att springa. Fick hjälpa Leo ut och ta han i handen och kuta som en dåre med denna basketboll mellan benen och Leo som skrek " - ISBITANA GÖR ONT!!!"
Den lilla biten från bilen och in gjorde oss blöta in på underkläderna. Men sen stod både jag och Leo och gapskrattade i hallen när vi såg på varandra hur vattnet bara rann från oss och det bildades stora pölar på golvet.

- Nu behöver vi inte tvätta oss idag mamma, skrattade Leo.
- Hoppas det regnar resten av veckan då så sparar vi på lite vatten.
- Men nähääääää *fnitter*

Sen har vi inte gjort så mycket mer idag förutom att läsa lite Pelle Svanslös, räkneböcker och Max potta. Förvärkarna är fortfarande hemska så jag försöker att koncentrera mig på annat för att inte tänka på hur ont det gör och att ha känslan av att sitta på någons huvud är inte heller så bekvämt. Så jag vankar mest fram och tillbaka och väntar på att J ska komma hem så jag har någon att mobba för att lägga fokus på nåt annat.

Får nog börja tracka honom på telefonen så han tröttnar på mitt tjat och kommer hem.

Tjo...

Bot mot dålig andedräkt!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
När man som gravid är extremt luktkänslig och sitter i en bil med 3 st som stinker ur munnen så är små provflaskor med parfym en underbar räddning.

Sen är det upp till passagerarna att stänga mun, ögon och diverse andra kroppsöppningar när man sprutar hej vilt!

Kan ju tillägga att varje testosteronfylld människa i huset luktar nu mera damparfym *moahahaha*

Underbara luft!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Att vakna i morse och kliva ut på altanen och märka att det faktiskt gick att andas ute var helt underbart!
För mig får det gärna vara lite haldassigt väder, jag behöver inte få värmeslag och att kunna andas är en befrielse. Jag får lite mer ork än att bara gå runt som i koma.

Idag tycker Leo att det är dags för bebben att komma ut. Han yrkar på att han har väntat tillräckligt nu ha ha. Ja hon som bär på magen tycker oxå att hon väntat tillräckligt, men det är bara att ge sig till tåls ett par veckor till.

Du är på dag 222 av 280. (79,3%).
Du är i vecka 32.
Du har gått 31 fulla veckor och 4 fulla dagar (v31+4).
Du är i 7:e kalendermånaden.
Du är i 8:e graviditetsmånaden (lunarmånaden). [Läs mer här]
Du är i trimester tre.
Beräknat förlossningsdatum Tors 8 okt 2009
Du har 58 dagar kvar till beräknad förlossning.

Ultimat lösning!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
J kom ner förut efter att ha varit uppe på övervåningen och rekat lite.
Det finns ett extra kök där uppe som i framtiden skulle ha varit tvunget att rivas ut när bebben i magen ska ha eget rum "vilket kommer dröja"

Men eftersom vi har det som krävs för att göra om det oxå till ett rum och det inte kommer kosta oss någonting ekonomiskt förutom lite spackel och lite färg  så kan vi ju lika gärna göra det nu. Då behöver vi inte flytta på deras stora tv-rum och får Bea rummet som blir i gamla köket kan hon en loftsäng med myshörna under precis som hon vill ha det och Filip kan ta rummet med egen ingång där det är snedtak och hennes loftsäng inte skulle få plats.

Vi lade fram idén för killarna som ett gemensamt projekt för hela familjen och de blev väligt peppade på iden att vara med och hjälpa till så det blir klart så fort som möjligt och alla har sitt krypin.

Skitbra säger jag bara.

Nu ska jag mobba mannen så han inte kan sova ;-)

ÅÅhhhh tystnad!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Efter att jag jag ingående förklarat för Leo att det finns superlim hemma att tillgå om inte silvertejpen räcker till för tjatiga barn så försvann han in i Svamp Bob Fyrkants underbara värld.

Just nu så tackar jag Svamp Bob för vad hela min själ är värd och ska utse honom till min personliga räddare och andliga mentor.
Min alldeles egen riddare på vit häst! Svamp Bob Kan han.

Mordförsök!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag tror Leo har gett sig den på att han ska ha ihjäl sin mamma idag, åtminstone att få henne sinnessjuk till vilket pris som hellst.

-Mammamammamammamammamammamammamamma!!!
Vad ska du göra nu? Vad ska du göra efter det så? Men sen då efter det? Vart är Filip? Vart är Simon? Vem har gjort så? Varför är det så? Kan vi göra det nu? Varför gör han på det viset. Vad är det för dag i dag? Vad kommer efter Måndag? Efter Tisdag då? Jaha Onsdag! Vad kommer efter Onsdag då? Men sen då? Blir det Lördag snart! Men efter Fredag då? Åh då är det Lördag! Kan vi köpa godis då? MAMMA LYSSNAR DU PÅ VAD JAG SÄGER ELLER!!!!!! HÖR DU MIG! VA VA VA VA VA VA VA VA VA! MamamamamamamamamamamamamamamamamamamamamamamaMAMMAAAAAAAAAAAAAAAAA!!

HELA FÖRBANNADE DAGEN!!!!

Nu har han skapat en sån sinnersförvirring att det räcker med att jag hör hans röst för att jag ska känna mig svimfärdig.
Skickade in honom i duschen "där han kan stå hur länge som hellst" med hopp om att kunna andas lite i alla fall.

Kommer på mig själv med att sitta och stirra in i väggen och kan tänka mig att man ser snurrande spiraler i mina ögon. Snart börjar det väl ryka ur öronen med och jag blir färdig för tvångströjan.

- MAMMMMMMAAAAAAAA!!!!!

Japp nu va han färdig i duschen, så börjar vi om igen......

Filip flyttar in!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Så var det bestämt och det praktiska arbetet har börjat!
Det blir lite omplanering i huset men vi har kommit på en bra och smidig lösning som passar alla barnen. Tack och lov att vi bor i ett villervillekulla hus, det finns rum åt allihopa bara man klurar lite. Den stora hallen där uppe kommer vi göra till ungarnas tv-rum i stället för det som var tänkt från början så var biffen kirrad.

Och tack vare kanon människor så finns det både säng och skrivbord att hämta till Filip så han inte behöver ta med det från Rättvik och det finns kvar när han åker dit. Kan bara säga stort TACK.

Nä nu ska jag ta och leka lite med snabeldraken!

Klubbad och utråkad!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Är så förbenat utråkad och trött så jag kryper ur skinnet snart! Men jag är så där trött att jag inte orkar göra något heller. Skulle behöva sova lite men det är bara jag och Leo hemma så det är bara att glömma nu!

Så för att hålla mig vaken terroriserar jag de flesta telefon. Filip är i Hallsberg och han sa sist jag ringde att jag inte ska ringa mer " antagligen tycker han att jag börjar bli jobbig". J jobbar så han törs jag inte störa mer än vad jag gjort heller. Toppa har jag terrat och Zack svarar inte. Så nu vet jag inte vem jag ska utse till mitt nästa offer.

Jag har i alla fall en utslagen hund här hemma. Kita har varit på utställning med Eva-Lena idag. Hon vann sin klass och blev 4:bästa tik, mycket kul faktiskt. Men nu ligger hon här helt död, knappt kontaktbar och snarkningarna bara ekar ute på altanen. Lilla tjejen att hon kunde vara så duktig " stolt".

Nä nu ska jag tracka Leo lite här hemma! Han behöver oxå hållas vaken!

Roadtrip till Hallsberg.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Filip och hans kompisar ska sova hos en vän i den stora staden Hallsberg. De fick för sig att dom skulle gå in men blödig som jag är så kör jag dom hellre.

Under den lilla färden lärde jag mig mycket om Filip.

Han uppskattar inte när man sjunger  Walking in Memphis för full hals med förnsterrutorna nere.
Han uppskattar heller inte när man headbängar så man slår pannan i ratten.
Och han uppskattar verkligen inte när man vinkar och ropar "Höj Höj" till okända människor man passerar när man glider fram i silverpilen.

Till sin systers försvar för hennes opassande och odrägliga beteende informerade han sina vänner med:
- Men Terry min andra syrra är mycket värre! Tycker man det blir för jobbigt kan man sjunka ner i sätet så ingen ser en!

"Hans vänner nickar lite förstående säger "AHAAA" och har en sån där medlidande min i ansiktet för stackars Filip"

Men att Terry är värre än mig kan jag inte ta, jag får bräcka det nästa gång!

Pedofil-bloggen.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Ramlade in på den där peddobloggen som det skrivs så mycket om just nu! Länkar naturligtvis till Aftonbladet och inte till bloggen!

Jag kan säga att jag fick en smärre chock. Kanske inte för det han skrev i sig för det kunde man ju räkna ut innan vad det skulle vara för matrial i bloggen av det man läst i Aftonbladet osv. Det som chockerade mig mest var alla kommentarer att människor av samma kaliber.

Naturligtvis hettade jag till så det stod rök ur öronen. Dikterade en jävligt arg kommentar och försökte publisera den. Det gick minsann INTE. Försökte igen och igen och igen men det blev bara en blank sida. Sen började jag leta efter anmälningsknappen som ska finnas på bloggar. Nog för att det säkert finna massor med anmälningar men en till skadar ju inte. MEN JAG HITTADE INGEN SÅN HELLER!!
Nu är jag arg så in i helvete arg!

Det är inte olagligt att "vara" pedofil. Det är heller inte olagligt att tänka "peddotankar". Självklart är det inte det, hur skulle det gå till att lagstifta om en människas tankar. Det är ju när tankar går till handling som det blir olagligt. Men dom har ändå rätt att tänka vad dom vill när de hjälper ett barn med kläder eller bara tittar på dom och fantisera.

DE HAR DEN RÄTTEN! Vart är barnens rätt då!?

Förskolorna i Stockholmstrakten är varnade och polisen kämpar för att få reda på vem som driver bloggen och utreda om den är fiction eller verklighet. Då undrar ju naturligtvis jag hur svårt det egentligen kan vara att spåra vart en blogg skrivs i från och vem den skrivs av. Så svårt kan det ju inte vara.

I någon av kommentarerna på bloggen skrev en annan person att när han jobbade på förskola så var det så mysigt i en koja. Han utryckte det som "oskyldigt peddosex" Vadå oskyldigt! Vem är oskyldig? Inte fan är det pedofilen! BARNEN ÄR OSKYLDIGA!! Det är vidrigt, hemskt, äckligt och alla hemska ord jag kan komma på.


Men som sagt att vara pedofil och att tänka tankarna är inte olagligt. Men hur ofta stannar dessa tankar vid just tankar utan att gå vidare till handling. Om det är ett sådant begär som men ofta hör de förklara sig med så kan det inte vara så särskilt ofta tanken stannar vid tanken!
det är en annan oskyldig människas liv som sätts på spel när ett sådan övergrepp sker. Det kommer att påverka hela dennes uppväxt, syn på sex, tillit till vuxna, synen på sig själv som människa och mycket mycket mer.

Åker de sedan fast så klumpas de ihop på diverse anstalter anpassade för dom där de har fritt spelrum att diskutera och fantisera tillsammans samtidigt som de ska "behandlas".  Det är inget staff för dom, det är ett sätt att vidga sina vyer ännu mer.
Då undrar jag vad det var för fel på de gamla metoderna. Att sätta dom på hederliga anstalter där de tvingades att visa upp sina papper och vad dom straffats för, för att sedan få ett redigt straff av sina medfångar. Vad var det för fel med det?

Varför ska de skyddas? De är vuxna människor som borde ha skyddat barnen i stället för att förstöra dom som är totalt oskyldiga.

Sverige är ett land med en äckligt stor dubbelmoral. Skydda de som skyddas skall.... De osyldiga.

Sicken värme!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Den här värmen den suger rejält för min hormonstinna kropp.
Ska det vara så svårt att vara lagom.
Gick ut på gården tidigare men det var bara att gå in igen och öpnna frysen en liten stund och fläkta sig.
Idag kommer lilla Leo hem och kväll ska jag ta med mig honom och gå ner till sjön. Det är ingen ide att försöka gå ner nu för då svimmar jag efter vägen.

Fram till dess får jag hälla i mig vatten och göra små besök i frysen då och då!

Nu ska han bygga säng!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
I dag är jag nog lite extra kär i min man! Kanske beror det på att han kom hem visslandes och glad i hågen och berättade att han har planer på att bygga en ny säng till sin fru.

Hans plan är tydligen att sätta ihop en form av himelsäng av större robusta stockar. En hög rejäl sak med gammalt stuk och mörk bets. Hur den nu ska få plats i vår lilla vrå vet jag inte.

- Du har ju alltid velat ha en sån, säger han och himlar med ögonen.

Men jag tror nog minsann att det finns någon baktanke med det hela. Jag är ju inte dum.....
Men det gör inget för jag blir lite extra kär när han kommer med sina plötsliga snilleblixtar och lite halvgalna ideer. Kanske är det för att jag inser att jag faktiskt inte är ensamt galen i vårat förhållande ;-)

Det återstår bara att se om det blir någon säng oxå.....

Hon hoppade över graviditeten.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

En tjejkompis ringde nyss.  Jag blev jätte glad eftersom det var ett tag sen vi hördes "jag är absolut inte bra på att höra av mig just nu".

Hon frågade mig om jag tryckt ut någon unge än och när det var beräknat.
Jag svarade lite gnälligt om att det inte är för ens om 9 veckor.

- Då kommer jag nog få före dig!!
- VAAAAA!

Hon har inte märkt av att hon varit gravid alls. Rätt som det var så small det till och hon fick en rejäl kula på magen och det började sparka som sjutton. Så nu hade hon varit på ultraljud idag och de kunde inte riktigt svara på om hon var i vecka 32 eller 34, dom små liven växer ju lite olika fort vid den här tiden i magen.

Jag kan förstå att det måste ha kommit som en rejäl chock för både henne och karln. Om det finns en smula av panik kan jag oxå förstå när man inser att det inte är så långt kvar med alla praktiska saker som ska ordnas osv.
Men vad skönt att slippa så många veckor med väntan och andra besvär :-)


Lite avundsjuk för att hon har sluppit det men är jätte glad ör deras skull.
Då återstår det att se om jag hamnar på BB samtidigt som henne eller Hanna.
Hanna är beräknad bara några dagar före mig.
Nu blev det värsta babyboomen. Undrar om människor hade tråkigt där strax efter jul :-)

Samtal med Bm.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Fick ringa Barnmorskan för nu hänger inte vänsterbenet med riktigt och det gör riktigt ONT från skinkan ner till under foten.

Men hon sa bara det jag själv misstänkte, ishas-nerven "stavning" ligger i kläm. Hennes förslag vara att omgående ringa sjukgymnasten i Hallsberg för att få hjälp.
Men jag står i valet och kvalet om jag ska ringa sjukgymnasten på smärtrehab i stället. Tycker både dom är bättre i kunskap och patientbemötande än de dagisfröken-smilande gymnasterna i Hallsberg som tror att ett gulligt leende och positivt tänkande löser allt "även om man kommer långt med det så fixar det faktiskt inte PRECIS allt".

Nej jag får helt enkelt leta rätt på pärmen med alla nummer och ringa in dit i stället!

Sömnlös!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Känner mig jätte bakis idag. Har inte sovit många timmar, konstant pissnödig och höfterna strejkar.

Kan ju inte ligga på rygg nu då det trycker helt för färligt utan få ligga på sidan i olika vinklar. Nu går inte det heller. Jag ligger på ena sidan i en kvar sen gör det så ont i höften att jag vill grina. Huden blir bedövad som om höften sover men inuti gör det så ont. Har en kudde som jag lägger upp ena benet på och ligger i någon variant av framstupa sidoläge men ändå blir höften paj. Så jag får vrida och vänta en gång i kvarten. Sen får jag springa och pissa i mellan vändingarna.
Är man gravid borde man fan få tillgång till kateter när man kommer i det läget så det trycker på så in i fanders. Det ska jag nog lägga fram för Barnmorskan, även om jag tror att hon inte kommer hålla med mig.

Nä lite kaffe och lite frulle så man kanske blir som folk.

Utflykt!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag och mannen tog oss en liten utflykt nu på kvällen. Och för att reta gallfeber på alla skvallertanter och grinkärringar så ska jag berätta att vi var på Västra Å Herrgård och drack kaffe.

Mycket trevligt.
En stund i skuggan med en kopp kaffe och lite Loranga med trevligt sällskap och bara vara en liten stund.
Och för att göra alla lite besvikna kan jag tala om att det fanns inte en ända naken människa och inte gick det att se in genom fönstren heller. Hur någon lyckats se in i dessa fönster begriper jag inte och särskilt inte källarfönstren eftersom det satt träskivor för. " Eller hur var det egentligen med artikeln? Var det det man kunde se eller det som inte gick att se som man störde sig på"
Men den som lyckats se något kan ju meddela mig om vart han/hon köpt sin röntgen-syn eller om man kan göra en operation för att få tillgång till den synen för det skulle vara rätt så lattjo att kunna se så bra.  Efter alla skriverier som varit trodde jag ju naturligtvis att det skulle komma åtminstone en dam klädd i nät eller korsett, men icke.
Jag skulle inte kunna få den ljumna sommarkvällen, sällskapet, kaffet eller något annat till perverst även om jag verkligen ansträngde mig och då kan jag oftast associera det mesta till nåt snusk om jag vill det.

Så sorry det var bara riktigt jätte trevligt och det gör vi gärna om.

Nä nu ska jag lägga mig och kramas med min man!

Inte min grej!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Det där med att vara på tjocken är inte riktigt min grej.

Det börjar bli riktigt tungt och tröttsamt och jag känner mig helt slut. I morgon har jag gått 31 fulla veckor så det är några veckor kvar. Det hade ju varit skönt om det kunde vara över snart!

Matlagning för tonåringarna!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Filip och Simon kom nyss hem från Hallsberg där de varit på Alléhallen och badat.

Jag sa åt dom att laga lite makaroner och korv åt dom och J. Så nu råder det stor förvirring i köket. Jag sitter bara här och lyssnar, betraktar och förundras att det trots förvirringen inte kommit några frågor om hur det ska gå till än....

Dom försöker verkligen :-)

Den där jävla Artur!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
..... Vill jag just nu strypa och göra en toffla av. Tyvärr så räcker han väl knappt till en toffla men det vore bra lockande i alla fall.

Jag gick ut på gården för att leta efter honom. Då satt han utanför staketet och skrek efter Matte och tyckte så synd om sig själv. Men när jag kom ut och skulle hämta honom så blev han stöddig och tyckte jag skulle jaga honom. Det där hederliga knepet att springa i från sin hund så kommer de efter fungerar INTE på honom.

Så det blev helt enkelt att springa runt i bygden med gravidmagen studsandes och förvärkarna arbetandes. Tack och lov kom en grannpojke och lyckades fånga Arturs intresse så jag lyckades få tag i honom. Vägen här utanför är ganska hårt trafikerad i mellanåt och det går väl inte i 50 km genom Östansjö alla gånger.

Tror han gick ut genom häcken för där är ända stället som det är glipa nu. Får väl bunkra upp med plank eller nåt så han inte blir påkörd "även om det just nu känns ganska så lockande".

Annars då... Trött som sören idag då det inte blev många timmars sömn i natt. Någon/ Något pockade på uppmärksamhet hela natten. Jag misstänkte redan under dagen att det skulle bli så. Det var mycket rörelse här med ljustakar och andra väggprydnader som inte fick vara i fred och lilla Artur som kom infarande från matrummet skakandes och inte vågade gå tillbaka och bara satt och stirrade ut i rummet. Men det kändes inte som om jag orkade ta tag i det just då, får väl göra det under dagen så vi får vara i fred sen.

För övrigt har jag inga andra planer idag än att ge mig i väg till kiosken och handla och ge min man en stor blöt puss när han kommer hem för att han står ut med mina spel.

Jaha nu sover Artur... förstår om han blev trött, själv blev jag bara arg och fick ont.

Fet och lat!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Har kommit på mig själv med att börja lipa hur många gånger som hellst idag!
Känner mig totalt otillräcklig, fet, otymplig, oduglig och anklagar mig själv för att vara lat!

Kanske ska lägga mig under en grå sten och vänta tills det gått över!

Gele-dag!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Att säga att jag är pigg idag vore en rejäl överdrift.
Mår pyton rent ut sagt! Fick börja dagen med en morgon spya och där gick de få krafterna som fanns.
Har inte ens lyckats ta mig till postlådan än, kroppen är som gele och det trycker och spänner både uppåt och neråt. Det känns verkligen att det börjar bli trångt där inne.
De 9 veckorna som är kvar önskar jag ska gå med raketfart så man kanske kan bli lite som folk igen.

Nu blir det att lägga hoppet på att en dusch får mig att piggna till lite, åtminstone kanske man känner sig lite renare.

Totalt jätte övergiven och lite påträngande.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jaha då är det väldigt tyst här..... För tyst.

Zack åkte till sin pappa härom dagen. Bea åkte till mamma igår. Leo åkte till pappa igår. Idag åkte Toppa och Pelle hem. Dessutom lämnade jag Kita hos uppfödaren och hon ska vara där tills efter utställningen i helgen. Nu kom dessutom Simon och Filip och berättade att dom ska sova i tält i natt. DET ÄR TOMT HÄR!!!!!!

Ja min underbara man är ju hemma men han gör inte så mycket väsen av sig. Så nu känner jag mig allmänt övergiven. Inte ens hundarna vill leka med mig, dom vill sova.

När jag känner mig övergiven kan jag bli lite påträngande och dryg.
Så när grabbarna hade tjejfrämmande knallade jag upp för att umgås. Jag hörde suckarna när de hörde mig komma upp för trappen.
Klämde ner mig mellan Filip och hans tjej och yrkade bestämt på att jag ville ha en söt liten bild på dom. Det fick jag naturligtvis inte men jag satt kvar, J höll ju på med annat och lite sällskap vill jag ju ha.
Hade väl bara hunnit sitta där i 5 minuter innan Filip började morra och muttra:

- Ska du ta och gå snart eller?
- Öh nä....
*morr*
- Kan du gå nu?
- Nä, jag vill umgås, får inte jag vara med eller?
- Nej det får du INTE!
- Nähä.........
- Men kan du ta och gå nu då?
- Om inte jag får vara med så ringer jag till J och säger att han oxå kommer upp och umgås.
* alla kastade sig upp ur soffan*
- Då går vi väl ut då om du inte lämnar oss ifred.
- Men jag vill umgås.
- HEJ DÅ!!! ....... Du är ju pinsam!!

Jaha så var man ännu mer övergiven då och pinsam dessutom. Men att vara pinsam börjar jag ju bli van med eftersom jag hör det 17 gånger om dagen, börjar bli imun mot dom orden.

Så vad gör man nu då? Äta lite glass kanske och titta om jätte glasrutorna här utanför går att flytta med säckärra!

Hemkunskap

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Terrys Pelle gjorde J uppmärksam på en sak när J kom hem från jobbet.
Pelle hade kollat i J´s gamla hemkunskapsbok från skoltiden.
Den är drygt några månader gammal med andra ord.

I den står det att det är mannen som bestämmer i familjen.
Jag tror inte att Hon den där haft hemkunskap.
Hon har ju fått för sig att hon ska bestämma här hemma.
Men enligt boken är det jag J som ska bestämma.
Varför är det då hon som jagar mig med piska osv.

Nä nu får det minsann bli lite ändringar här hemma.
Tur jag inte hänger gardiner o sånt iaf.
Det får hon göra själv.


Det var mer ordning förr i tiden.

Hon den där fick dåligt samvete igår för att vi inte kunde njuta av varandra på kvällen pga värk.
Det är ju så att det är ju inget som vi bestämmer över hur det ska vara från kväll till kväll utan vi får ju bara gilla läget tyvärr. Jag älskar ju inte henne mindre för det o tänker inte skilja mig för att hon inte kan ha sex m mig.
Det är hon värd för mycket för.
Har ju beviserligen varit där en gång iaf på det året vi varit gifta. Det är minsann inte dåligt.

Terry gjorde en Terry.

publicerat i En Terry! Pinsamheter;
Terry är ju här och det är ju bara så underbart.

Igår gjorde hon en äkta Terry och passade på att presentera sig för grannskapet.

Jag, Terry och Pelle skulle åka ut och åka en sväng. Pelle stod vid grinden och var grindpojke och fjantade sig lite. Terry skulle då vara rolig och fjanta sig tillbaka. Hon lutade sig ut genom sidorutan och drog ner tröjan och flashade pattarna lite grann. Till saken hör då att det var fest i folkets hus här brevid och folket började röra sig i sina bilar. Vi stod och väntade på att de skulle fara förbi så vi kunde köra ut. Pelle tittade på bilarna och missade Terrys tutt-flash. Det missade dock inte familjerna i bilarna.
Gubben i första bilen flinade brett när han åkte förbi oss och det tog väl Toppa en liten stund att koppla varför han log så brett.

Det är så underbart att ha Terry här!

Ett år senare då

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Ja då har man varit gift i ett år då.
Hur jag har stått ut med frun vet man ju inte.
Hon är ju inte helt lätt att hantera ibland.
Temperament finnes och kan lätt användas om det behövs.
Det har väl inte alltid varit till något negativt men ibland får hon sina raseri utbrott för småsaker.

Vart det gågna året tagit vägen vet vi inte riktigt för det har sprungit iväg.
Vi har inte ens börjat diskutera att skilja oss o det är väl en bra sak iaf.
Vi kompletterar varandra ordentligt då vi är två motsattser till varandra.

Tiden tillsammans går ju inte långsamt utan det är oftast något på g hela tiden när man lever med henne. Har hon fått in något i huvudet ger hon sig inte förens det är klart oavsett hur korkat det än är.
Hon är minsann mitt älskade pucko.

Måste ju säga att jag älskar henne upp till himlen o tillbaka som Leo skulle ha sagt.
Även när denna kvinna har som värst med värk o massa gravidmage att släpa runt på så är hon den som får mig att bli som nyförälskad igen. Den känslan vi hade i början ligger fortfarande kvar och vi kan åka iväg o bada nakna när vi är bara vi två för att göra någon sensuellt tillsammans.

Att kunna göra dom här spontana sakerna är ju ganska stort för någon som måste planera allt för att det inte ska bli kaos i kolan, det är stort minsann. Men det blir ofta just dom spontana sakerna som man kommer ihåg.

Idag firar vi som sagt ett år som vigda.
Det är fan stort.
Så nu ska vi se vad dagen kan leda till, tanken är att vi ska göra något bara vi två om nu värk o bebisen tillåter det.
Går det inte så går det inte, det är inget vi kan rå över.
Men våran kärleksakt i sovrummet ska ske oavsett det.
Det är våran äktenskapliga plikt att älska med varandra på våran dag.

Måste ju iaf säga att jag älskar denna kvinna även när hon har ont o är gravid o gnäller över att hon inte känner sig vacker. Hon är alltid vacker o sensuell kan jag lova.

Hon är mitt underbara älskade hjärta, så är det bara.

Ont!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

Äntligen är Toppa och Pelle här. Gud vad jag har saknat dom båda.

Själv är jag mör idag. Har mindre trevliga sammandragningar och varje rörelse resulterar i smärta i magen. Har ingen lust med det eftersom jag har lite väl mycket att göra idag. Har liksom inte tid att ligga stilla. Men det känns som om jag inte har så mycket att välja på.