O-ringen deltagare.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Ska alldeles strax köra in Zack till Örebro.

Där ska han sova i husvagn med vännerna från Tidaholm.
Sedan ska han i morgon få följa me dom och springa O-ringen.
Han har gått som en osalig ande hela dagen i dag lilla gubben.
Han har funderat på detta med kartan och hur man ska ducsha osv.

Maria blev så impad av honom igår när dom höll på något med kartan "själv fattar jag noll av sånt där".
Så hon erbjöd sig att han kunde få följa med. Ungen blev helt salig. Vet inte hur många som han har ringt till och berättat att han ska få vara med att springa. När jag sa att han nu blivit anmäld så blev han extas.

Mammas stora kille.

När jag har lämnat av honom så ska jag på rajtantajtan med den vackra Monique.
Vi tar oss lite tjej tid, det har vi gjort oss förtjänt av tycker jag minsan.

Crossåkar´n

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Äntligen kom det lite värme igen.
Sista kalla dagarna har varit katastrof för min kropp. Men idag när det kom lite värme igen så blev det enklare.
Körde upp Leo till Endurospåret idag där han skulle köra en vända.

Attas vad duktig han börjar bli men det går lite väl fort ibland.


Bilderna är tagna av Fredrik vid ett annat tillfälle.

J:s Terry.

publicerat i En Terry! Pinsamheter;
J gjorde en underbar Terry igår. Ja det känns som att jag va med på ett hörn oxå men han va huvudpersonen och det gör mig så lycklig. Med tanke på hur mycket han roas av att jag, Terry, Morhontass och Filip lyckas med massa dumt så gav mig hans Terry total lycka.

Igår kväll kom han ut från toaletten.

- Det är något som piper!
- Vadå?
- 3 korta pip så jag hinner inte lokalisera vart det kommer i från.
- Okej.
- Du kommer bli galen i natt, det piper var 15:e sekund.

Med rädsla för mitt humör den kommande natten började han leta.
Det tog han över en timme att leta igenom hela våran klädkammare, sedan var jag tvungen att hjälpa till när han suckande kom ut och informerade mig om hur många pip i minuten jag skulle få lyssna på hela natten.
Vi vände upp och ner på allt! Ibland lät det som det kom uppifrån. Vi vände upp och ner på alla ungars rum.
Om vi stod i varsin kartong och rotade så lät det som det kom från kartongen han rotade i men när kartongen va tom så fanns det inget funnet som kunde pipa. Ljudet tycktes hela tiden förflytta sig på ett onaturligt vis.

Vid 24.00 gav vi upp och efter en liten stund slutade det pipa. Jag tänkte att det ligger väl någon klocka någonstanns som tagit slut på batteri.

I morse kom han:

- Jag hittade det som pep!
- Jaha vad va det då?
- Det säger jag inte!!
- Jo nu säg!!
- Näpp *ger ett förläget utryck*
- Nu berättar du vad det var!!!!
- Du vet den där öronsnäckan som jag har i till min telefon.
- Mmmmm.
- Det va den som pep.
- Jaha.
- Jag hade den i fickan hela tiden.

*moahahahahahahahahahahahahahahahahahahahaha*

Jag har njutit hela dagen av det här och jag tänker fortsätta suga på den goda karamellen.
Öppnar han någonsin mer munnen över hur blåsta vi är så kommer han få äta ordentligt.

Hästkänsla...

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
I natt har jag haft en sån där hemsk-mage natt.

När jag har dom där nätterna så vaknar jag med sådan magknip att jag varken kan få fram ett ljud eller röra mig, kallsvetten bara rinner. Jag har kramplösande mediciner men de hjälper föga.
När det blir så här så är det bara att försöka ta sig upp på benen och gå.
Det är inte lätt men ett måste. När man gått tillräckligt långt sätter magen igång och det släpper.
4 såna här promenader har jag haft i natt och jag kan lova att de promenaderna är inte rofyllda.

I natt gick jag runt i huset och tänkte på att det är så här hästarna måste känna sig när dom har kolik.
En häst kan varken rapa eller kräkas så får dom kolik så gäller det att gå och gå "dom får inte lägga sig ner" tills dom skiter och det släpper. Man kan få gå i dygn om man har otur.

Inatt kände jag mig som en häst fakstiskt. Fy tusan.
Somnade vid 6 i morse och vaknade kl 10 av att jag hörde Leos pappa prata med Leo i babymonitorn.
Vaknade med den värsta av skallebank men nu börjar det lätta tack vare lite läkemedelsleverans.

Håller på och packar och fixar lite då vi tar och åker bort över helgen.
Ska åka och njuta hos ett par vänner på deras sommarställe och jag tänker ha det så skönt hela helgen.

Packa vidare....

Trollstav.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Bara så ni vet så ska mamman i nästa vecka skicka medelande med svalorna som bor under våran takås till Hogwarts. Jag ska beställa en trollstav från Professor Dumbledore.

Nu har jag tröttnat på Leos tjat du tar jag hjälp av proffsen.


Leos knet för att lägga beslag på maten.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;

I vintras satt Leo vid matbordet och tränade på att säga R.

- BBBBLLLLLAAAAAA, sa han när han skulle säga bra och saliven sprutade ut på den nyöppnade hushållsosten.

Det va väl ingen som va vidare sugen på att fortsätta äta på den osten och vi sa till Leo att det va på gränsen att han fick ha den för sig själv.

Härom dagen satt vi vid matbordet igen. Osten var så gott som färdig skuren och det gick knappt att karva av någon mer skiva. När bara "snutten" är kvar brukar J ta den och lägga hela biten på mackan. Men nu ville Leo ha den.

Så vet ni vad han gjorde?

Jo han satte sig och hostade på osten så saliven sprutade, sen sa han:

- Nu är den min, visst mamma.
- Va!?!?!?!?!
- Nu vill ingen annan ha den!!

Skit unge! Han fick ta ostbiten för det va ju knappast någon annan i huset som ville äta den!

Han är inte dum ungen!

Mobilexistens...

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Jag har gjort en iakttagelse bland ungarna och deras vänner och bekanta.
Vet ni vad dom hotar varandra med om dom blir osams?!

- Passa dig så jag inte raderar ditt nummer!!

Jag trodde det här va en engångsföretelse men jag har hört det från flera håll och med olika ungar inblandade.
Idag när jag hörde det så skrattade jag så jag höll på att kissa på mig.

- Om du kalla mig för tönt så ska jag radera ditt nummer.
- TÖNT!!!
- Ah men fine, nu raderar jag..... Borta.

Så om man inte existerar i motpartens telefonbok så existerar man inte alls eller?
Vad säger man då som försoningsfras?

- Kan jag få ditt nummer igen?
eller:
- Öh döh, nummer...

Och J kalla mig för mobilberoende. För mig existerar i alla fall människor trots att dom inte finns med i min telefonbok i mobilen.
Jag måste fråga ut Zack när han kommer hem om det verkligen är så här!

Hoppa då!!!!

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Just nu har jag utvecklat en allergi mot barn.

Dom frestar väldigt på mitt tålamod just nu.
Det är ju ett jädra skit att man format dom till starka, envisa och självständiga individer.

I en timme fick jag trampa vatten ute vid hopptornet inna Leo hoppade. Jag försökte förklara för honom att han alls inte behövde hoppa om han inte ville.

- Jag törs inte.
- Gå ner då!
- Jag VILL!! 
- Hoppa då.
- Jag törs inte.
- Gå ner då!
- Jag VILL!! 
- Hoppa då.
- Jag törs inte.
- Gå ner då!
- Jag VILL!! Du måste säga nåt kul så jag blir glad och vågar hoppa.
- Tänk på när Mamma dansade naken i regnet.
- Ha ha ha ha ha, nu skrattar jag nästan så jag ramlar ner. Sluta få mig att skratta!!!
- Hoppa då.
- Jag törs inte.
- Gå ner då!
- Jag VILL!! 
- Hoppa då.
- Jag törs inte.
- Gå ner då!
- Jag VILL!! 
- HOPPA FÖR I HE*V*TE ÀNNARS LYFTER JAG NER DIG!!!!!

"Jag hörde minsan Linda säga att han är lika envis som mor sin. Ja jag vet att jag är fullt skylldig för det. En tröst är att den envisheten och viljan över att bemästra rädsla kommer leda honom långt i livet."

När jag sedan för 10:e gången va på väg upp för att hämta honom så hoppade han ner. Det va säkert 5 personer i vattnet för att ta i mot honom.
Så när jag kom hem var jag visst skyldig han 20 kr och en piggelin i ett desperat försök att få ner honom.
Nu äter dom piggelin på gården. Själv behöver jag vila mina öron lite.

En nyfunnen vän förespråkade flyttkartong och lite silvertejp idag.
Det känns ganska lockande nu om jag får vara riktig ärlig!

Värme..

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
De små håller på att gå åt i värmen.

Om en annan tycker det är jobbigt vad ska då lilla Inez tycka. Idag har det varit jätte besvärligt för henne. Har fått hälla i henne vatten och försöka hålla henne så sval det går.
Hon bara njöt när hon fick simma med mig i sjön.

Och stackars Leo då som ligger och sover i sin loftsäng precis under taket. Här på nedervåningen är det realtivt svalt men där uppe är det som en bastu. Funderar på att lägga hans madrass på golvet i stället tills den värsta värmen är över. Där uppe lär han ju få värmeslag annars.

Nä natti natt folket!

En fråga.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Nu på kvällen va jag och Monique nere vid sjön igen och badade.

Leo hade armpuffarna på sig och vi tränade på att simma.
Jätte duktig va han, men:

Han började hoppa och stimma lite i vattnet. Inte jätte mycket utan bara lätt. Direkt började kuddarna hasa iväg på armarna.

Ska dom fara iväg så lätt?

Givetvis ska armpuffar inte användas som säkerhet och man ska aldrig lämna barnen utan tillsyn.
För det kan gå så fort. Jag satt ändå brevid bryggan och va hos Leo på 3 sekunder när han tappade dom.
Men ska de verkligen glida av av bara lite stimm och plask?

Här blir det i alla fall simdyna fram över.

Hundsim....

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Vi har varit vid sjön nu på förmiddagen.

Mitt huvud håller på att explodera men det kändes enklare att gå ner dit och hålla ungarna tillfredställda än att hållas på att lyssna på tjat här hemma.

Leo va i badet med sin kompis Emilia. Han hade luftkuddarna på armarna och hoppade från bryggan.
Rätt som det va så hör jag han ropa i panik på mig.
Han hade hoppat från bryggan där han inte bottnade och tappat armpuffarna. Han kämpade febrilt att ta sig in mot land. Han hade tagit sig så långt in att han båttnade men det förstod han inte. En annan tjej va på väg till honom när jag sprang i för att ta i mot honom.
Han grät lite och va ledsen. Sen sa han.

- Såg du mamma att jag kunde simma. Egentligen blev jag inte ett dugg rädd, jag bara simmade. Så nu kan jag simma.

Nog för att det va hundsim men han höll sig över ytan och tog sig framåt.
Men jag vågar då rakt inte lita på några armpuffar nåt mer. Han måste ha hållit armarna rakt upp när han hoppade så dom for av.

Han blev inte allt för rädd i alla fall. Mest stolt över att han kunde ta sig fram över ytan utan hjälp.

Mammas lilla gubbe.

Regn.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Det regnade lite grann och jag kände att jag ville gå ut och ställa mig i regnet.

Men det var en massa trafik och jag kände att jag skulle framstå som en idiot ståendes där i regnet.
Så jag skickade ut Leo som ändå sprang nakenfis.

- Ut i regnet och spring med dig!
- Varför?
- Det är skönt!
- Jag vill inte.
- Jo ut med dig nu.
- Varför?
- Du vet aldrig när du får dusha igen med allt vatten som går åt i det här huset.
- Oj...... Okej!!!

Sen sprang han runt som en tok på gården i några minuter så jag kunde stå där och njuta. Att han dushade 15 minuter innan regnet kom tänkte han inte på.

Mammas lilla vän.

Söderhavet...

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Nu har vi legat vid söderhavet i 2 dagar. Åtminstone känndes det som det skulle kunna vara södehavet.

Tack till Monique och Cissi samt alla barn för skitmysig dag.

I går efter att vi kom hem så skulle jag och barnen fara iväg. Jag drog på min en vit tight klänning och kände mig så brun och fin mot den vita klänningen.
Tycker jag har blivit riktigt brun. Men sen kommer man tillbaka till strander och ser tanterna på 50+ som legat och stekt sig och som visserligen är bruna men även skrynkliga som hopknycklar papper. Men då är jag hellre blek och halvfet än läderhud och skrynklig.
Som tur va kom det några som inte sett solen på de senaste 30 åren och jag kunde åter igen återgå till att känna mig brun och fin.

För övrigt väntar jag på en riktig regnskur och massor med åska. Jag har lovat om det kommer spöregn så ska jag dansa naken i regnet för J. Men det lilla dugget som kommer nu strippar jag inte för. Det behövs en utrensning. Min hjärna kokar mer än vanligt och är nog mer en söndertuggad tvättsvamp än levande celler.

Så hit med lite spöregn nu då!!

Tänder.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Inez har inte fått några tänder ännu.

Nu gråter väl alla tävlingsglada mammor glädjetårar.  Hon kryper inte heller kan jag berätta för att sprida ännu mer glädje. Och vet ni.... Hon är fullt normal. "ursäkta men jag är så förbannat trött på alla som jämför sina ungar hör det dagligen och spyr galla."

I alla fall så har hon inte fått några tänder ännu och jag tycker väl inte att det är någon katastrof för det. Jag va tydligen närmare 1 år när mina tittade fram enligt Morhontass.
Men nu verkar det som det börjar hända något. Jag tvingade till mig en titt i hennes mun, hon är ju både vrång och stark ungen.
I alla fall fick jag se att det börjar se ut som något kommer.

DOM NEDRE HÖRNTÄNDERNA!!!

Dom får INTE komma först. Fattar ni hur hon kommer se ut med sitt klotrunda ansikte och hamsterkinder!! SOM EN BULLDOG!
Det finns en hund här i byn. Han heter Batman. Han är ingen bulldog utan någon liten miniras "kommer inte ihåg vad" han har ett väldigt underbett met ena nedre hörntanden stickandes utanför upp mot nosen. Ja han är så himla ful så han är riktigt söt. Han friade lite till Kita när hon löpte. Stod här utanför staketet och klapprade tänder. Nu har Kita blivit skendräktig och jag är livrädd för att det ska komma ut små mini Batman som han lyckats lirka in genom staketet eller nåt. Men även om Kita skulle varit instängd under hela löpet så skulle jag vara rädd att det hade tagit sig utan min vetskap. Fast enligt mina beräkningar skulle hon då ha kalvat för länge sedan i så fall.

Oj det där va lite utanför ämnet. I alla fall i dag när jag upptäckte att hennes hörntänder va på väg såg jag först för min innre syn Inez förvandlad till bulldog, sedan förvandlades hon till Batman.

Hemska tanke!! Kan man stoppa tänder på nåt vis?!





Lurad.

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Den lilla Inez Vaknade i natt och tyckte att hon skulle vara vaken.Hon sket ner sig och sedan fick hon lägga sig i sin säng igen.

Hon sover bara i sin säng, Hon somnar där själv efter en flaska välling och med sin nalle.
Men i natt skulle hon banne mig inte somna. Hon va inte ledsen heller och hon försökte verkligen somna.
Ibland kom det ett sån där litet uppgivet snyftande men då räckte det med att hon hörde min röst så blev hon lugn.
I en timme låg jag och hörde henne tala för sig själv i sin säng. Ibland kunde jag se en fot eller hand som stack upp och viftade.

Sen plötsligt:

Jag kunde praktiskt taget höra hennes underläpp börja darra sen hörde jag högt och tydligt "MMAAMMAA" samtidigt som hon snyftade. Hon har sagt det förr med mer "mamamamamamamama" nu va det klockrent.

Jag flög upp och möttes av de största leenden som existerar. Med ens insåg jag att jag var manipulerad. Jag stoppade om henne och la mig igen.  Hann inte lägga huvudet på kudden ens en gång innan nästa "
snyft,snyft MAMMA" kom följt av ett härligt skratt och så höll det på en timma till innan hon somnade med ett leende på läpparna.

Jag insåg att jag fallit för en 9 månaders bebis manipulation. Det här lär jag få äta upp i några dagar när hon ska sova. Hon vet precis hur hon ska göra för att få sin vilja igenom precis som mor sin "jag sa det själv".

Det är mammas tjej det där.

En Terry...

publicerat i En Terry! Pinsamheter;
Jag har gjort en Terry i dag. En sån där lite jobbig en.

Hela dagen har jag kämpat med poolen. Försökt suga ur det sista vattnet och dammsuga botten så gått det går.
Jag har jagats av bålgetingar som inte tyckte om ljudet från våtdammsugaren och stekts i solen som en kotlett på en grill. Ryggen är paj och hjärnan kokar. Allt för att J ska känna att han inte behöver göra allt slit med den.

Mitt mål va att den åtminstone skulle vara halvfull när han kom hem så han sedan kunde hjälpa mig med klor och algmedel osv eftersom jag ser det som en olöslig gåta med ph-värden och kemikalier.

Jag började och fylla poolen, gick ut då och då för att kolla hur det artade sig med fyllningen.
Jag tyckte väl att det gick extremt sakta men tänkte att det va dåligt tryck i slangen.
Timme efter timme och knapt någon skillnad i poolen.
När J kom hem så kom han in och log.

- Går det bra för dig där ute?
- Nja det fyller på lite väl sakta.
- Ja det förstår jag eftersom det är vatten på hela gården.
- VA?!?!?!?!?!?!

Jag hade glömt sätta i proppen i botten på poolen efter att den tömdes. Hur kunde jag missa att det rann ut massor med vatten utan att se det.

Måste erkänna att jag nu känner mig jävligt blåst, värre än Terry.