Min älskade make, när du läser detta så är jag inte hemma. Jag håller mig borta tills jag fått några arga sms och du börjar fjäska för att få hem mig igen. Tycker det är bättre att du läser detta och blir arg för att sedan lugna ner dig och vi sen kanske till och med kan skratta åt saken än att Leo kastar sig över dig när du kommer hem och talar om att mamma nästan men bara nästan förstört huset.
Du sitter nog just i detta nu och undrar varför det luktar så bränt i hela huset. Du behöver inte springa runt och leta efter brand för det är ingen fara.
Men........
Jag skulle steka lite korv till middag åt oss. Slängde i margarinet i pannan och gick på dass. På vägen från toan kom jag på att jag skulle ruska duken på altanen och sen var plockandet i full gång. Ja du vet ju hur jag är när jag börjar med något och sedan bara fortsätter med nästa och nästa och nästa.....
Till sist blev jag så trött att jag satte mig ner i stolen på altanen och jäser. I samma stund som jag ser in genom fönstret att det är alldeles vitt inne i huset så kommer Leo och skriker att det brinner. Riktigt så farligt var det inte men jag hade ju glömt den där stekpannan med margarinet på spisen " i alla fall minst en halvtimme, mitt tidsbegrepp är inte på topp som du vet". Jag fick krypa in i köket och upp till fönstret för att öppna. Leo öppnade alla dörrar och jag resten av fönstren och snart kunde vi se igen. Men din underbara fru tänkte inte så långt och hällde vatten i stekpannan för att svalka den. Egentligen vet jag ju att det då bildas ännu mer os men som du vet så tänker jag inte rationellt alla gånger.
Jag förstår om du i detta nu skakar lite lätt av frustraktion men det är ingen idé hjärtat. Jag förstår oxå om du tycker att detta är lite värre än när jag opererade din hårdisk med alla dyrbara bilder på men det gick ju bra.
Jag var knappt i närheten att bränna ner kåken även om det luktar som så.
Du kan ju i stället börja tacka din fru för att hon alltid steker i margarin och inte i olja som tar eld efter ett tag.
Sen är det ju faktiskt som så att om du hade satt upp alla de där brandvarnarna som jag tjatat om så hade det inte hunnit att ryka igen helt och hållet innan vi upptäckte det, så en liten del i det hela har du ju faktiskt oxå. Du kanske skulle börja lyssna på din fru!!!
Det positiva i det hela är att både jag och Leo har fått träna på hur man ska krypa på golvet om det blir brand och vi vet nu hur man snabbast vädrar ut farlig rök. Jag har oxå tränat på att andas i en handuk om det skulle komma till nytta någon gång i framtiden. Filip sa att det luktade grillat när han kom hem så det borde inte lukta så hemskt i detta nu, tänder en rökelse oxå så blir det ännu bättre.
Jag känner dig hjärtat och vet att du just nu sitter och sorterar orden i din utskällning som du planerar att ge mig. Bespara dig det är du snäll. Inte för min skull utan för din egen. Du vet hur jag är nu med alla hormoner. Jag kommer att börja grina hysteriskt så fort du höjer rösten och sen kommer jag fortsätta resten av kvällen. I slutändan blir det i alla fall du som får fjäska be om ursäkt och vara jätte ledsen för att du gjort mig så upprörd. Så den där utskällningen kan vi ju skippa så du kan behålla lite heder i alla fall.
Jag älskar dig mitt hjärta bara så du vet!
Maten står på bänken i köket och du kan väl skicka ett lite gulligt sms när du lugnat dig lite!
Puss
Du J...... Jag och Leo har haft brandövning!
publicerat i
Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;