Trött.
Jag vet att allt bara finns i min hjärna. Men jag är så förbannat trött på att känna mig ivägen hela tiden. Vara en arg, tjatig bitterfitta och inte gör något annat än gnäller.
Vill kunna be om hjälp utan att få dåligt samvete. Jag lovar att hade jag kunnat så hade jag gjort allt själv, allt från att packa upp hela huset och dra kablar till att ringa och bråka med myndigheter osv. Men nu går inte det.
Jag är trött på att spy i vasken när man försöker laga mat, jag är trött på att ibland inte kunna lyfta armarna för nåt så enkelt som att kamma håret, jag är trött på att stå maktlös när det kommer räkningar på 6500 med 14 dagar förfallodatum, jag är trött på att inte kunna dra in några pengar till hushållet och att vi ska gå på knäna, jag är trött på att höra suck och stånk och stön från alla håll när man ber om hjälp, jag är trött på att inte kunna sätta ner fötterna i golvet av smärta när jag vaknar på morgonen. Jag är trött på att inte kunna ge någon en riktig kram för att det gör så förbannat ont hela tiden. Jag är trött på att jag måste bryta ihop och gråta och skrika för att bli tagen på allvar.
Jag är trött på att ha så förbannat dåligt samvete hela tiden för att inte räcka till.
Men lilla vän!! Det är bara att be om hjälp, ingen är supermänniska o klarar allt!!
Jag kan oxå ställa upp om så behövs, tänker på dig =)