En massa svammel!
publicerat i
Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Gårdagen var ett helvete rent ut sagt. Jag kräktes och sov om vart annat hela dagen så idag är halsen lite trasig.
Tro jag måste byta sort på järntabletterna. Börjar se ett mönster. Jag ska ta tabletterna och så ska jag ta C-vitamin för att det gör så kroppen tar upp järnet bättre. Men ca en halvtimme efter att tabletterna är intagna börjar jag spy och sen är det kört resten av dagen. Idag har jag struntat i dom och mår genast bättre. Får väl försöka ett någon annan sort som kanske är lindrigare för lilla magen.
Ang J:s inlägg igår. Jag vet att allt är jätte jobbigt för honom i mellan åt. Jag frågade honom i går om han har glömt bort hur ont jag hade innan jag blev gravid "gravidteten har gjort fibron mycket bättre". Fick inget bra svar men jag tror det är så, det känns så. Då tog jag mig inte ur sängen vissa dagar, kunde knappt klä på mig och att bara ta sig framåt var inte att tänka på och att vissa dagar inte ens kunna ha skor på sig. Visst har jag ont nu men inte alls på samma nivå, jag klarar att göra en hel del ändå även om jag vissa dagar får prioritera det jag gör.
Skillnaden som han själv sa är oxå att han har semester och är hemma och ser hur mina dagar ser ut och hur jobbigt det är från morgon till kväll.
Då tänkte jag i min virriga lilla sinne " herre gud vad jag önskar att att du hade varit hemma innan bebis i magen och sett hur jag mådde då" Men men det funkar ju inte riktigt så.
Självklart är jag lite orolig hur kroppen och värken ska reagera när bebis är ute och hormon nivån lägger sig igen, men det är smällar man får ta då.
Jag mår illa titt som tätt och kräks av lukter, korvlukt blir jag kräkfärdig av bara jag tänker på lukten med ens jag i nästa sekund bara njuter av lukten av målarfärg och terpentin "wierd". Men denna belastning går över i Oktober. Jag kan ta det, det kommer något underbart av det till slut även om de 85 dagarna som är kvar känns som en hel evighet.
Men nu går dagarna fort, de bara rusar iväg och hoppas det fortsätter så resten av sommaren.
Har idag försökt övertala J om att göra absolut ingenting. Det gick inge bra kan jag säga. Så nu står han med huvudet i massa kartonger och rensar.
Fan jag har glömt maten i ugnen.
Tillbaka senare