Jag gör alltid samma korkade misstag.
Jag brukar ofta ha mina 8mm töjhorn i öronen. Dom är lagom tjocka utan att det blir för klumpigt och man ser ut som en inföding.
Ibland tar jag ur dom ett tag. Jag får inte såna där stora hål i öronen efter. Efter ett dygn är de hälften så stora och efter 2 är hålen så obefintliga att man knappt får i ett vanligt örhänge.
Men jag trivs med mina horn och vill gärna ha dom.
Men varje gång jag ska sätta i dom gör jag samma misstag.
Jag kletar in hornet med helosan eller vaselin och trycker till ända tills det spänner så jag vill kräkas då är halva hornet inne 3-4mm. Sen ska det vila ett tag, gärna ett bra tag men så va det det där med tålamod.
Sen då som idag när det gått ett dygn så vill jag få i dom lite till.
Så jag kletar in och trycker..... för hårt, VARJE GÅNG!!
För hela hornet slinker in och det gör så förbannat ont från örat ända ner i axeln så jag får hålla mig i dörrposten för att inte trilla omkull tills den värsta spänningen lagt sig.
Och varje gång tänker jag: " Fan inte igen, jag måste tänka på att inte göra om det nästa gång"
Men när den där nästa gång kommer så blir det lika ändå och jag håller på att kräkas av smärta.
Hur tusan kan man vara så förbenat korkad, snacka om att inte lära av sina misstag.
Men jag måste ha ordentlig gummihud i öronen för trots att jag råkar göra så här varje gång så har jag aldrig fått en spricka, tack och lov.
Nu ska jag skriva en lapp och sätta på tupen med helosansalva tills nästa gång.
"TRYCK INTE FÖR HÅRT! TA DET FÖRSIKTIGT!!"
Att INTE lära av sina misstag!
publicerat i
Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;