Hysteriskt...

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
God va den där köttfärslimpan som maken tillagade.
Har lutat mig tillbaka i soffan så där fetmätt som man bara blir av att äta alldeles för mycket.
 
Kände hur mitt kontrollbehov fick sig en törn när jag fick sätta munkavel på mig själv och låta honom hållas där ute i köket. Jag har ju en tendens att tro att jag är mycket smartare än honom och att ingen kan lyckas så himla bra med saker och ting som jag själv.
 
Han är i alla fall ganska förstående trots att jag ibland lider av något slags hysteriskt gudinnesyndrom.
Appropå hysterisk så opererades förr livmödrar bort för att boda hysteriska kvinnor.
Ja jag vet att jag nu skriver om livmoder igen, jag kanske har lite seperationsångest vem vet.
Om min operation skulle gjorts i det syftet så skulle man snart konstaterat att själva behandlingen misslyckats och sanatoriet skulle vara nästa anhalt för mig.
Fast det va ju på den tiden då man ansåg att kvinnans könsorkan inte hade någon annan funktion än att föra in något som kan bli en bebis och trycka ut det som blev en bebis.
 
 
Om ni inte sett filmen " Hysteria" så gör det för den är hysteriskt rolig.
 
 
Min hysteri råder dock tyvärr varken hysterektomi eller lobotomi sig på.
Dessutom sa läkaren att jag kommer fortsätta att få pms när jag skulle haft mens.
Jädra tur tänkte jag och slängde ur mig en djup pust.
Vad skulle jag annars skylla mitt odrägliga betende på när jag väljer att vara hemsk mot min förstående make.
För i den här världen måste man ha en ordentlig orsak till att vara överkänslig, gråta för ingen ting, sparka på dammsugaren och slänga ur sig svordommar när man inte får upp mjölkpaketet.
Så det är himla tur att jag har kvar min pms faktiskt.
 
Skulle bli jobbigt att hela tiden komma på nya ursäkter annars..

Kommentera inlägget här :