En tur i naturen...

publicerat i Verkligheten, Om Allt & Inget Särskilt;
Är läkande för både stora och små. Ett enkelt och billigt sätt att stimulera barnen samtidigt som man själv får lite själavård.
Alfonz tultar över stockar, rötter och stenar. Inez fladdrar runt, tackar moder jord och poängterar hur vacker allt från kottar och vitmossa är.

I hennes värld är allting vackert och särskilt i naturen. Jag känner mig lite som Ronja Rövardotter när vintern är på intågande.
Hur ska det bli?
Jag behöver skogen och det gör Inez också.
Stora tårar föll från hennes kind när vi skulle fara hem och som den dramadrottning hon är sträckte hon ut händerna genom bilrutan som om skogen skulle rädda henne från de fula elaka trollen.





Jag försökte muta med lördagsgodiset men blåbär funkar ungefär lika bra bara hon får vara i sin skog.

Vinter.....

Hoppas det blir mycket snö annars får det vara. En regnig vinter går knappt att överleva. Ska det nödvändigtvis vara vinter så ska man kunna njuta av den. Bygga snögrottor, lyktor, åka släde, leka i pulkabacken, stå på ett par skidor bakom en häst och grilla korv i en uppskottad grop.
J håller inte med men det är nog för att det är han som skottar snön här hemma skulle jag tro.

Fast visst är det något visst med första frosten. Luften blir så lätt att andas och det glittrar och glimmar mest överallt. Sverige är vackert, jag gillar kontrasten i årdtiderna. Men sommaren hade kunnat vara lite längre bara.

Ikväll blir det mys med goda ostar har min J bestämt. Så jag njuter av det och de sista kvällarna på altanen. Det går inte att sitta här halva nätterna längre.

Kärlek till er..








Kommentera inlägget här :